Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Från vår folkskolas barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerlig gunst mot läraren, ifall de skickade sina barn till
skolan. Ja det kunde hända, att t. o. m. en skolrådsledamot
uppmanade barnen att trotsa lärarnes tillsägelser eller helst inte
alls gå i skolan, emedan de inte fingo lära annat än »romaler».1
På flere håll drogo församlingarna ut på tiden med de i
folkskolestadgan påbjudna åtgärderna.
I denna stuga i Salbo, ett par mil väster om Sala, hölls skola åren 1858—1882.
Ända till 1848 kunde det i vissa socknar dröja, innan någon fast folkskola kom till stånd. Men det fanns även föräldrar och målsmän, som insågo sanningen av Havamals ord »Ej bättre börda man bär på vägen än kunskap mycken».
Föreskrifterna i 1842 års folkskolestadga ledde till att de
flesta församlingar läto uppföra skolhus vid kyrkorna. På
sina håll använde man dock sockenstugan till skolsal. Men
som många barns hem lågo miltals från skolhuset, var det
omöjligt för en hel del småttingar att gå dit. Därför
1 Förmodligen menade han »romaner», en litteraturgren, som han
säkerligen hade mycket oklara begrepp om. Förmodligen visste han
bara, att de voro en högst fördärvlig lektyr!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
