Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - När de svenska frivilliga i dansk-tyska kriget hotades med arkebusering - Praktisk skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officerarne ingalunda kunde ur folkrättslig synpunkt betraktas
som franktirörer utan voro vanliga danska krigsfångar. Men
det ville Preussens högsta krigsledning ej gå med på.
överbefälhavarens bryska order väckte stor uppståndelse,
helst som allehanda överdrivna rykten utspredos från
beskäftigt tyskt håll. I engelska parlamentet framställdes t. ex. i
upprörd ton en interpellation till regeringen, om det var sant,
att 400 svenska frivilliga blivit arkebuserade, då ön Als intogs I
För att få slut på allt detta prat med ty åtföljande
risker grep Bismarck in med vanlig skicklighet och kraft.
För honom gällde det dessutom och inte minst frågan, om det
var han eller militärerna, som skulle bestämma
utrikespolitiken under pågående krig! Under flere dagars förhandlingar i
Karlsbad med konung Vilhelm av Preussen lyckades
Bismarck övertyga honom om det oriktiga och okloka i att gå
fram med fysiljering och förmå honom att genom telegrafisk
order till högkvarteret förhindra åtgärder, som skulle ådraga
Preussen en obehaglig uppmärksamhet. Svenske ministern
i Berlin kunde nu inberätta till Manderström, att tanken på
att skjuta de svenska krigsfängarne hade övergivits; och
efter litet mer än en vecka var det klart, att svenskarne skulle
behandlas som krigsfångar på vanligt sätt.
Samtidigt med detta lugnande besked, vilket Manderström
telegraferade till De Geer på hans sommarnöje i Skåne, kom
budet, att Danmark givit upp spelet och begärt underhandling
om stillestånd och fred.
Praktisk skandinavism.
Sid. 235 sist.
Studentskandinavismen gjorde bankrutt. Något
politiskt närmande mellan Sverige, Norge och Danmark
medförde den inte, snarare tvärtom. Men utan tvivel bidrog den
åtskilligt till att närma de tre länderna till varandra i rent
praktiskt avseende, och detta närmande underlättades
genom de personliga band, som knötos mellan de unga
studenterna. När ynglingarne blevo män i staten, kände de
alltjämt sambandet mellan Nordens länder på ett helt annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
