- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
425

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - »Den skånske Hazelius» och »Kulturen» i Lund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»DEN SKÅNSKE HAZELIUS» OCH »KULTUREN» I LUND. 425

»Den skånske Hazelius» och »Kulturen»
i Lund.

Sid. 394.

Vad Nordiska museet och Skansen äro för huvudstaden,
det är för Sydsverige Kulturhistoriska museet i Lund, en av
de yppersta samlingarna i sitt slag i hela Europa, ja i fråga
om profan medeltidakultur är den enligt kännares utsago
oöverträffad i hela världen. »Med masurhård envetenhet och
järnenergi» — för att tala med Carl Laurin — med Hazeliusk
oegennytta och med lock och pock efter hans berömda
föredöme har intendenten Georg Karlin tillsammans med
intresserade medhjälpare plockat ihop dessa väldiga
samlingar.

Karlin är prästson från Huaröd i östra Skåne i
Linderöds-åsens skogsbygd. »Här», berättar han själv, »hade jag, sedan
jag var nio år, gått omkring i stugorna, lekt med byabarnen,
hört alla underliga sagor och oförklarliga händelser, lyssnat
till de gamla visorna och njutit av att svänga omkring i
’julalekar’ och folkdanser samt tågat som stjärngosse eller burit
Maj i byn. Särskilt var det kyrkovärden Måns Larsson, som
i sin gård på andra sidan prästgårdsbäcken i prästens
’frågvise påg’ fått ett påhäng, som jag dock vill minnas att han
icke kände alltför tungt.

Ännu voro flera av socknens byar visserligen skiftade men
icke helt utflyttade. Kyrkbyn, Flensma och Vebäck företedde
ännu bilden av gamla byahem med kringbyggda klinegårdar.
Men ett ännu starkare minne av en gammal by hade jag från
den oskiftade frälsebyn Nösdala, Brönnestads socken i
Västra Göinge härad, varifrån vi flyttat, när min far blev
kyrkoherde i Huaröd. Här lågo de gamla timrade dubbelgår-r
darna helt orubbade utefter det smala ’byasträtet’, endast
skilda av humlegårdar; här tutade ’byaheren’ varje morgon
i sin lur och skramlade med sin ringstav, när han samlade
byns boskap för att driva den upp till betet på fäladsmarken;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free