Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten Gustav Eriksson Vasa - Dalasagan om flyktingens färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dock gjorde han därmed ingen skada utan kastade henne
bort och ramade till och fick samme Karl Knutsson i håret
och släpade honom så länge under bordet och på golvet, att
han lärde att hålla honom för det han var.»
Sedan blevo de bägge stridstupparna såta vänner, vilket
de fortsatte att vara, till dess Karl Knutsson en vacker dag
rymde till Danmark, varifrån han återkom i spetsen för en
krigshär till Gustav Trolles undsättning.
Peder Svart förtäljer, att den unge herr Gustav denna tid
»hade synnerligit umgänge med den höglärde man doctor
Hemming Gad» — Svante Stures trogne medhjälpare, den
bekante danskhataren — »som på samma tid var uti unge
herr Stens råd och därtill var en förståndig och ärlig
krigsman. Av denne bekom Gustav Eriksson en ganska stor
förfarenhet uti historier, krönikor, både gamle och nye,
och jämväl om våre svenske handlingar, huru våre naboer[1]
med de svenske handlat hade, av vilket han icke litet blev
uppväckt till ett gott förstånd. Närhelst hans herre,
förbemälte herr Sten, syntes honom bruka i krigshandlingar, var
han icke allenast därtill villig utan ock ganska lycksalig,[2]
så att när han var med i hopen, hade de svenske alltid
överhanden och förde segern hem.»
Gustav deltog med utmärkelse i striderna mot Kristian.
I slaget vid Brännkyrka hade han förtroendet att föra
svenska huvudbaneret. Redan nu ansågs han som en betydande
man i riket. Det framgår därav, att när Kristian II på hösten
1518 med sin flotta kom till Stockholm för att, som han
föregav, underhandla med det svenska partiet, var Gustav
Eriksson en av de sex förnäma svenska herrar, vilka sändes
som gisslan till Kristian, för att denne skulle kunna utan
fara besöka den svenska huvudstaden.
Därmed blev Gustav Erikssons bana för en tid avbruten,
enär Kristian begick det skamliga sveket att göra de svenska
herrarne till fångar och föra dem med sig till Danmark. Så
fick herr Gustav röna, vad tro och loven betydde för
denne furste.
Bland fångarne var även gamle Hemming Gad. På färden
till fängelset i Danmark skall han en dag, pekande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
