Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten Gustav Eriksson Vasa - Dalasagan om flyktingens färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökning, som på befallning av Karl XI:s förmyndare
gjordes även i Mora, namnes ingenting varken om
Utmelandskällaren eller om någon annan minnesvärd plats från
Gustav Vasas tid. Dåvarande kyrkoherden i Mora, prosten
Skragge, [1] skriver år 1667 sålunda: »Haver ock jag vår
allernådigste konungs välmenta befallning efterkommit och
straxt, då kongel. Maj:ts placat om antiquiteter och
monumenter å predikstolen var uppläsit, av socknens män i gemen
erfarit, om några sådana voro till att kunnoga göra; men
svarades enhälleligen, att fuller många högar och sällsamma
backar voro, men ingen visste något tänkvärdigt om dem
berätta.»
Det är emellertid mycket sannolikt, att Mora-borna —
kanske deras kyrkoherde också — uppfattat den kungliga
skrivelsens ord om antikviteter och monumenter såsom avseende
blott fornminnen från hedenhös. Något sådant tycker man
sig utläsa i kyrkoherdens skrivelse, där han talar endast om
»högar och sällsamma backar». En dylik tydning av det
kungliga brevet är också helt naturlig, eftersom de
antikviteter, vilka däri särskilt uppräknas, äro »jättegrifter samt
andra märkliga ättebackar» och platser, »där någon strid
stått eller där gamla konungs- eller hovgårdar funnits eller
stenskansar och kummel anträffats».
Det syns, hur försiktig man bör vara med att utdöma
sådana lokala traditioner som den om Utmelandskällaren,
även om man ej har funnit bevis för dem i samtida eller
nästan samtida urkunder. För övrigt är det inte utan, att
ett sannolikhetsbevis finns för att traditionen om
Utmelandskällaren varit livskraftig vid tiden för det nämnda kungliga
brevet. I den predikan, som prosten Skragges efterträdare
höll vid Karl XI:s besök i Mora 1673, [2] yttrar han nämligen
på tal om föregående kungars vistelse i Mora några ord
om att socknen besökts av konung Gustav I, »vars gömställen
ock här i socknen några, efter viss [und]fången berättelse
man ifrån man, äro än kunnige». Utmelandskällaren är
visserligen icke direkt nämnd, men uttrycket »gömställen»
pekar ju så nära som möjligt därpå.
Uppenbart är dock, att bland den massa sägner, som
under tidernas lopp hopats om »flyktingens färd», ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
