Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frihetshjälten Gustav Eriksson Vasa
- Sverige blir åter fritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ryggen och slogo dem på flykten. Många danskar jagades
i floden och drunknade. Härom sjunges i Dalvisan:
»Dalkarlarne hinna till Brunnebäck fram.
Där fingo de jutar i syn.
Strax flera dalpilar i vädret man fann,
än haglet nedfaller av skyn.
Dalkarlarne börja att skjuta alltmer,
de skjuta, alla en man.
Tjockare rykte dalpilar där ner
än sanden på sjögestrand.
Så körde de jutar i Brunnebäcks älv,
så vattnet dem porlade om.
De sörjde däröver, att Kristian själv
ej där tillika omkom.»
Snart återkom Gustav själv till Dalarne och övertog
befälet igen. Han övade sitt folk i vapnens bruk, lärde dem
smida om sina dalpilar, så att de bättre skulle bita igenom
järnharnesk, och att göra sig långa »spetsar», d. v. s. spjut,
»dem de på den tiden plägade kalla ljurånglar». Därpå
ryckte han in i Västmanland, nu i spetsen för 15,000 man.
Han tillämnade ett anfall på Västerås från två sidor.
Under det han själv kom dragande norrifrån, skulle en annan
avdelning under Peder Uggla angripa staden från väster.
Nu bodde emellertid i trakten av Köping en dansk vid
namn Anders Pedersen, »en arg, illfundig och snill [1] man»,
såsom Peder Svart karakteriserar honom. I egenskap av
Kristians fogde arbetade han av alla krafter på att hindra
allmogen från att sluta sig till Gustav Vasa och Peder
Uggla. »Han kunde väl bruka crocodili tårar, grät för
bönderne, ömkade dem» och förehöll dem faran av att
»förvärva den gode herren konung Kristierns ogunst», heter
det i Peder Svarts krönika.
När Peder Uggla fick nys härom, satte han efter Anders
Pedersen och förföljde honom ända till Köping.
»Där», fortsätter krönikan, »försåg han skändeligen skansen,
drack sig drucken, lade sig sova i lakansäng, hade intet
beställt om vakt eller annat, det krigshandel tillhörer.
Detsamma gjorde ock meste parten av folket som med honom voro.
De där icke hade rum i byn, lägrade sig där på åsen, havandes
upptänt för sig mera än till 300 eldar, lågo där vid druckne.
[1] Slug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0031.html
