Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frihetshjälten blir reformator
- Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övervägande goda och välsignelsebringande, som härunder många
generationer uträttats i det forna gråbrödraklostret.
* *
*
Med tillfredsställelse såg Gustav Vasa, när munkar eller
nunnor av verklig trosövertygelse lämnade klostren. Då han
fick höra, »det någre av de älende klosters personer och
systrar, som i Vadstena kloster ingivne äro, vore där gärna ute
och hellre gåve sig i ett ärligit och kristeligit äkta stånd än
att bliva där inne uti ett slikt babyloniskt fängelse och förtvingas
under slik falsk, skenaktig gudstjänst och klosterlevnad»,
så befallde han, att de »förutan de andre gamle systrars
och bröders gensägen» skulle få antingen begiva sig till
vänner och fränder eller »efter Guds bud och skickelse giva sig
uti ett kristeligit äktenskap». Det senare slags tillstånd hade
givit den fientligt stämde biskop Magnus i Skara (se sid. 97)
anledning att inför allmogen sprida ut, att konungen »nödgat
munkar, präster och nunnor till att gifta sig; och somliga av
de nunnor äre komne uti uppenbar horkrog».
Att i klostren antaga nya munkar och nunnor var ju i strid
med den nya tidens anda, och konungen tillskrev biskop
Brask, att denne ej utan vidare skulle bevilja någon jungfru
inträde i Vadstena kloster utan »giva dem före någon sin
förfall och göra förhalning därmed, intill dess han därom får
veta Vår vilja». Och när abbedissan i Skokloster förmått
konungens egen systerdotter, som i klostret vårdats för
sjukdom, att på dödsbädden anlägga nunnedoket — man har
alla skäl att misstänka klostrets rätt att ärva henne såsom
bevekelsegrund — då blev det ord och inga visor. Så här
skriver han till abbedissan: »Det I läten tubba ett simpelt och
menlöst barn i sin dödstvång att begära kläder uti eder
fariseiske habitum, [1] det prise Vi intet, väl vetandes att icke
är mera helighet i eder klädebonad än en annan, ändock
edre och flere ordenspersoner hava haft slikt och annat
tocket bedrägeri för en metekrok, att draga till sig deras gods
och penningar, som de hava därmed bedragit.»
En annan genomgripande förändring på Västerås riksdag
av klosterfolkets liv innebar beslutet att inskränka
tiggarmunkarnes kringströvande till 10 veckor om året. Ett undantag
[1] Utstyrsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0085.html
