- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
102

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upprorsmakare - Västgötaherrarnes uppror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av konungens ovänner blev honom varse. Han levererade
breven i konungens händer.»

Men när den omnämnde hövitsmannen fick veta, att breven
voro försvunna, vågade han ej tillstå sanningen inför
brevskrivarne utan sade, att han av försiktighet kastat dem på
elden. De trodde hans ord och läto sig därmed nöja.

När de tre västgötaherrarne nu helt plötsligt funno sig
stå inför bevis, som de så säkert trott vara undanröjda, blev
det med ens slut på all vältaligheten. Nu föllo de på knä
och bådo gråtande om nåd. Men nu var det för sent. Rådet
dömde dem till stegel och hjul, och de sattes i fängsligt
förvar i skolstugan i Strängnäs. Om Måns Bryntesson berättar
Peder Svart, att »efter han var en ung man, ville han
svårliga gärna leva och vågade sig fördenskull i en svår farlighet,
hoppandes fria livet. Han sprang ut igenom fönstret,
tänkandes sig kunna fatta håll uti ett päroneträd, som där
stod uti skolstuguträdgården. I flykten tog han så
miste om trädet, föll ned uppå jorden, så hans lårben
brast tvärt utav, kröp så utav staden och bort i gärdet. Där
funno de honom igen andra dagen, krypandes i en ömkelig
måtto uti en rågåker, förde honom så till Stockholm, och efter
få veckor avrättade och uppsatte honom på stegel.»

Den ene av hans kamrater fick dela samma öde, men den
andre fick i sista stunden nåd.

*     *
*



Året 1529 fördystrades ock av »den gruvesamma svettesot
och sjukdom, som kallades den engelske svett, fördenskull
att den först uti Engeland begyntes. Och var det en slik
förfärlig och besmittelig sjuka, att där en man eller kvinna
bäst gick karsk och helbrägda, kom honom uppå en kall
svett såsom en väderflaga, och var densamma icke strax
tog sig till vara, lade sig ned i sängen och svettades under
kläderna uti fyra och tjugu timmar och höljde sig väl till,
så att platt intet väder kunde komma till hans lekamen,
så blev han strax död innan två eller tre timmar; och måtte
han slätt intet sova uti de fyra och tjugu timmar, så framt
han ville bliva vid livet.» Så beskrives denna landsolycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free