Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldshärskartag - Dackefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en god och trogen hövitsman i spetsen, vilka natt
och dag skulle gå vid skogen, förklädda i bondekläder. När
de där komme över några förrädarhopar, skulle de flux
ödelägga och förfölja dem både till liv och gods. Till sådane
»gångekarlar», skulle man välja »enkom gott och troget folk
och väl kunnige, de där icke alltid på lakane-säng lågo eller
eljest med drycker och annan lösaktighet för mycket ville
hava att beställa». Dock skulle man »icke för mycket
grovliga handla med saken, efter man icke kan svedja allt det
som ludet är», utan nöja sig med att avstraffa dem som
icke gåve något hopp om bättring.
Till sist lyckades Dacke själv, när hans sår blivit läkta,
samla kring sig några hundra man. Men han blev slagen på
flykten och gav sig in i Blekingsskogarna igen. Där
uppspårades han med hjälp av förrädare bland hans egna män och
jagades från socken till socken av konungens folk, som
slutligen upphann och sköt ihjäl honom med pilar. Hans
kropp fördes till Kalmar och blev där steglad, och på hans
huvud sattes en kopparkrona. Enligt en annan berättelse,
som dock förefaller mindre sannolik, skall den skjutne icke
ha varit Dacke själv men ha varit lik honom och haft båda
låren genomskjutna han också. Den verklige Dacke skulle
ha räddat sig till Tyskland och i Johan III:s tid återkommit
till Sverige, där han blivit förrådd, gripen och förd kring
Stockholms gator med en kopparkrona på huvudet, varefter
han insatts på ett hospital, där han skulle ha dött i pesten
år 1580. Ett stöd får onekligen denna berättelse, hur
otrolig den än förefaller, i en uppgift av Per Brahe. Denne
sagesman, som levde ända till 1590, uppgiver angående den
man, vars kropp blev steglad i Kalmar: »Dock blev det i
lång tid därefter annorlunda befunnet, att det hade icke varit
den rätte sannskyldige.»
Vid budskapet om upprorsmakarens ändalykt skrev Gustav
följande brev till ståthållaren i Kalmar län:
»Vi have fått ditt brev, Germund, och förnummit, att
den förrädaren Däcken haver fått sin lön, ändock han fast
en värre avgång förtjänt haver. Hade man kunnat få
honom med livet, hade det varit mycket nyttigt för månge
sakers skull. Men Vi kunne tänka, det är nu skett efter
Guds vilja. Så förmane Vi dig och bjude, att du ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
