Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Landsfadern
- Arvföreningen
- Gustav I, hans familjeliv och hov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem. Och föll ett snömoln, vilket ock utan tvivel intet gott
hade till att betyda, efter som sedan, månge år därefter, då
konung Erik var kommen till regementet, väl blev befunnet.»
Ett par år därefter, berättar Per Brahe, »lät konungen
bjuda till sig allt riksens råd till Gripsholm. Där gjorde han
dem gästabud hela 14 dagar bortåt och gjorde sig där
lättsinnig [1] och glad med sine trogne män. I synnerhet gjorde han
sig en särdeles aftonsmåltid, på vilken tid drottning Margreta
själv bar in allahanda konfekt och konungen bar själv dricka
in, bad dem göra sig glade och lustige, såsom ock konungen
själv ville göra, därföre att de nu hade känt hans söner god
för Sveriges rikes arvingar.»
Gustav I, hans familijeliv och hov.
Konungens systerson Per Brahe har givit oss en
levande teckning av Gustav Vasa, sådan han själv
sett konungen. Denne var av »passelig manslängd,
hade ett trint huvud, vitgult hår, vackert, stort, långt
skägg, skarpe ögon, liten rak näsa, en välskickad mun,
röda läppar, blommor på kinden, en rödbrun kropp, var
ock hel utöver all sin lekamen, så att man icke kunde
finna en fläck på hans hela lekamen, där man kunde
sätta en nålsudd uppå, hade vackra händer, passeligen
stora, var tämmelig armastark, hade fyllig kropp och smala
ben, tunne, vackre, skickelige fötter, var ock något hårig,
besynnerligen om armar och ben, och utöver all sin kropp
så välskickad och proportionered, som någon konstig [2]
målare bäst hade kunnat måla honom utav. Mannelige och
starkelige konunglige klädebonader bar han jämblig gärna,
och ehurulunda och vid vad sätt de voro skurne, då stode de
ju honom alldeles väl. Och ändå han gärna umgicks med
täcke och dejlige kvinnors personer, så blev han dock aldrig
beryktad att han höll sig någon concubinam medan han var
ogift eller man visste att säja om några hans oäkte barn,
antingen söner eller döttrar; sitt äktenskap höll han ock väl.
[1] Här motsatsen till tungsint: sorglös.
[2] Konstförfaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0152.html
