Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på kungsgårdarna. Bönderna blevo tillhållna att icke slita
ut sina hästar med körslor utefter vägarna. Vid den
överläggning konungen hade med allmogen på Distingsmarknaden
i Uppsala år 1546 uppsattes en kungörelse om orsakerna
till den dyra tiden, vari det bl. a. heter:
»Är ock en orsak till dyr spannemål, att bönderna, som
hava vänt sig till köpenskapen, slagga tillhopa all den
spannemål de överkomma kunna och fara därmed upp till
bergslagen.» Där bytte de ut spannmålen mot järn, som de sedan
i sin tur sökte »prånga ut, utsläpandes sine hästar om
vintern; och när våren kommer och åkern skall sås, så är hästen
utkörd, och därmed ligger åkern oträdder och osådd. Somme
av bönderne taga sig sin bärgning före med försler [1] uti alla
marknader hela vinteren igenom, och vad han haver förvärvat
med förslen, det dricker han upp i städerna. Och sedan
när han skall bära ut sädesskäppan om våren, så bliver
åkern oträdder; när han bliver oträdder, så bliver han icke
mycket sådder.»
Nötkreatursaveln förbättrade konungen bl. a. genom
att till kungsladugårdarna införskriva både holländska
och jylländska kor. Även kunniga koskötare och mejerister
skaffade konungen hit från mönsterlandet Holland.
Korna voro dock små och gåvo ringa avkastning. Varken
i avseende på vikt eller mjölkningsförmåga nådde de upp
till ens hälften av vad som i våra dagar anses vara medelgott
resultat. Ej att undra på, då kreaturen så gott som
systematiskt svältföddes under vintern. Detta missförhållande
beröres av konungen år 1555 i följande skrivelse till
allmogen över hela riket: »Oss synes fast nödigt och gagneligit vara,
att I, dannemän, villen förskaffa eder gode dragoxar till att
bruka och bärga eder åker och äng med, där I ock ären bättre
belåtne med än med de bramhästar [2] I årligen med stor
bekostnad hållen i tjuder. Sammaledes vore ock nyttigt,
om I villen granneligen betänka och överväga hos eder själve,
huru lång tid är emellan Mårtensmässan [3] och
Valborgsmässodag, [4] och därefter beräkna, huru mycken boskap I haven,
och huru mycket foder I haven till att föda samme eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
