- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
196

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in till närmaste stad. Men så glest som de svenska städerna
lågo, kunde s. k. landsköp ej undvikas, utan landsbygden
fylldes av landsköpmän. Yrket var lönande och bekvämare
än att bruka jorden, varför det förspordes en allmän klagan
över att alla ville vara köpmän, så att bonden snart icke
kunde få någon legodräng. Hela Gustavs regering igenom
fördes en fruktlös kamp mot lanthandeln. Det hjälpte ej
ens, att man stadgade livets förlust för den som tre
gånger ertappats med landsköp. »Lika möjligt det är för de
gode män där i Stockholm bo», yttrade konungen en gång,
»att få Oss alle de ulvar i skogen löpa, lika möjligt är det
Oss att avskaffa alle landsköpare här i landet.»

Den stränga åtskillnaden mellan land och stad var
emellertid ej den enda tvångsåtgärd, varmed man denna tid
och århundraden framåt sökte främja handeln. Fann
regeringen, att en stad låg illa till, var det bara att påbjuda
dess flyttning till lämpligare plats eller dess sammanslående
med någon annan stad. År 1535 fingo t. ex. Bogesunds [1]
borgare följande kungörelse som nyårsgåva: »Efter det att
Vi uti sanning förfara och besinna kunne, att eder köpstad
Bogesund är varken Oss eller riket nyttuger utan heller Oss
och mene man till stor skada och fördärv, have Vi och Vårt
älskelige riksens råd så varit överens, att samme Bogesund
skall platt läggas öde, så att där efter denna dag skall ingen
köpslagan brukas, ej heller stads lag eller friheter. Därföre
bjude Vi eder alla strängeligen, att I med det allersnaraste
skynden eder, en part till Nylödöse, de som köpslagan
bruka vilja; de andre, som ämbetsmän [2] äro, måge flytta sig till
Skara och Lidköping. Förmodar Oss, att I ju så väl kunnen
bärga och nära er i samma köpstäder som i Bogesund. Och
de dannemän, som där vilja bliva kvarboendes i Bogesund,
skola härefter bruka och bärga sig av åker och äng. Där I,
dannemän, mån alldeles rätta eder efter, tagandes härföre
ingen försummelse, så framt I viljen undvika Vår ogunst.»

Man kan ej så mycket undra på att Bogesundarne föredrogo
att pröva den kungliga ogunsten framför att lämna hem
och härd. Då kom i sinom tid en kraftig befallning till dem
att flytta till Jönköping. Men det lockade dem lika litet.


[1] Nuvarande Ulricehamns.
[2] Hantverkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free