Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - Landsfadern, som skulle allting bestyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att du söker mera ditt eget gagn och bästa än Vårt», skriver
han en gång till en fogde. Och vid ett annat tillfälle heter
det: »Det är Oss sällsamt, att du alltsammans, som uppburet
är, behåller där på slottet och slukar det alltsammans
in, likasom det fölle i en brunn, där intet bottnade.»
Typiskt är det förmaningsbrev, som fogden på Tavastehus
fick år 1552 att hålla bättre uppsikt över »avelen, som är
med smör efter korna, ostar efter fåren, desslikes också ull
efter fåren, item med kalvar, lamm och grisar. Sammaledes»,
hette det, »må du tänka på till att så linfrö och hampefrö
till slottets och Vår fateburs förbättring, såväl som du gör
oppå din gård till ditt eget behov. Du vill också låta Oss
förstå, vart du haver gjort av de fjäder, som dit till slottet
komne äro, efter där finnes näppeligen på ett räckebolster [1]
eller huvudbolster vara gjort, [2] så länge du där befallningen
haft haver; och vete Vi dock väl, att dit till slottet är
årligen mycken fågel kommen både utav häraderne, så ock som
slottets egne vildskyttar skjutit hava.» Därför ville konungen
nu, att hans fatabur skulle »förbättrad bliva både med
räckebolster, huvudbolster, bänkedynor och hyender, item täcken,
lakan och annat sådant», vilket årligen borde levereras till
Stockholm, Gripsholm eller annorstädes. Ävenledes skulle
fogden tänka på att för konungens räkning köpa upp skinnvaror,
»synnerligen loskinn, älgehudar och gode rävskinn»,
samt att leverera någon lax till Stockholm »och icke allt
där vid slottet förtära’n».
År 1554, när det var »svår och dyr tid i landet», utgingo
flere skrivelser till ståthållare och fogdar att hushålla med
födan. Ståthållaren på Kalmar slott fick en anmaning att
hålla »ett måtteligit borgeläger» och hellre »göra folket
någon undsättning, därmed de kunna bärga livet, än att fodra
all säden upp för hästar, som sig uti gräs väl behjälpa
kunna, när sådan nöd förhanden är. Därföre må du», heter
det, »inge flere hästar hålla på stall, än som enkom sköne
och utvalde äro, och fodra dem ändå måtteligen med korn,
brukandes med ibland hackelse och annat vad man kan.»
När landsfadern gick igenom »registret», d. v. s.
förteckningen, över slottsfolket på Stockholm, fann han sig
föranlåten tillskriva ståthållaren på slottet därom, »att en part
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
