Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle kung Göstas sista tid - Familjesorger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befallning passade vakten på vid nästa nattliga besök och
tog bort stegen samt underrättade Erik därom. Utom sig
av förbittring skickade denne nu prinsessans hovmästare
samt några andra herrar in i hennes rum, där de funno
grev Johan »i skjortan, havandes näppeligen hosorna på
sig», enligt Eriks uppgift i det nämnda brevet till brodern.
Han fortsätter: »Och ändock Vi icke kunde tänka, att det
han så där instigit hade var skett för Vår systers skull
utan hellre för någre jungfrurs skull, som där inne lågo,
så gavs Oss likväl en misstanke i sinnet; och efter Vi väl
tillförene visste, att Hennes Kärlighet mycket hade att
beställa med den greve Johan både i snack och umgänge —
ändock Vi Hennes kärlighet tillförene ofta därifrån
avstyrkt hade —, befruktade Vi något annat, vårföre Vi ock
sådant hans högmod icke lida kunde utan läto strax
anamma och förskicka honom väl förvarad till Kongl. Maj:t,
vår käre herr fader.»
Så hade Erik genom sitt hänsynslösa beteende gjort saken
till riksskandal. Med sorgfullt sinne yttrade hans
gamle fader, att han här kallades till råd såsom en
skördeman till en uppskuren åker. Hans sekreterare Sven
Elofsson berättar om när konungen en kort tid efteråt stod och
talade med sin drottning om »Vadstenabullret». Sekreteraren
såg då »tårarna av ögonen tillra honom rundeligen neder
åt kindbenet; icke så menandes att han var något rädd
och feg av sig, utan han ängslades däröver så svåra i
hjärtat, att talet därom tryckte honom ut tårarne av ögonen».
Strängt förebrådde han sonen dennes sätt att gå till väga:
sin egen syster hade han ju behandlat »såsom en uppenbar
sköka» och kastat grev Johan i tornet »såsom den där en
kungadotter skämt hade». Strängt tog han också itu med
greven. Han hotade honom med döden, höll honom i fängelse
nära ett år och frigav honom först en vecka före sin egen
död, på upprepade förböner av hans anhöriga och flere tyska
furstar och sedan greven gått ed på att mellan honom och
kungadottern intet försiggått, som strede mot tukt och ära.
Erik, som nu hunnit besinna sig, menade sig gottgöra
sin obetänksamhet — genom att låta slå en skådepenning
med Cecilias bild på ena sidan och den kyska fru
Susannas efter uppstigandet ur badet å den andra. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
