Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV - Sveriges förvärv av Estland leder till brödrastrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besvimma». Därpå begynte hon »ropa och säja sig vilja hellre
dö än vara ifrån hertig Johan» samt drog av fingret sin
vigselring och höll upp den mot Göran Persson, som däri läste
inskriptionen »Ingen utom döden».
Så syntes hertigen skola bli förskonad från det ådömda
dödsstraffet. Men med hans tjänare gjordes processen kort,
och den ene efter den andre avrättades. »Det var ett
ömkeligt spektakel», säger Sven Elofsson, »att skåda det
halshuggande och steglande, som vederfors hertig Johans tjänare
i staden och på malmarna. Jag och mången med mig kunde
icke utan gråtande ögon se det.»
Själv fördes hertigen, sittande på däcket av en jakt, i
allt folkets åsyn genom Söderström in i Mälaren till sitt
fängelse på Gripsholms slott. Med fasa vände han bort
ögonen från Södra bergen, där stegel och hjul buro lemmarna
av hans avrättade tjänare.
Göran Persson gjorde allt för att underhålla Eriks
misstankar mot den fångne brodern. Så skriver han en gång
till konungen: »Man förnimmer, att hertig Johan intet
skall låta bliva tillbaka att praktisera och stämpla emot
Eders kungl. Maj:t allt det som ont är.» Därför vore det
»intet orådeligit, att han platt intet varken av sine klenodier
eller furstinnans måtte hos sig behålla, synnerligen efter det
står till att befrukta, att han tilläventyrs med sådana kunde
sig tillköpa och tillocka någre löse bover, som mindre akta
en ringa egennytta än ära och redelighet». Nu misstänkte
Göran, att hertigen hade »både guld och klenodier» gömda
»uti någre slemme kistor», som Johan påstod skulle
innehålla allenast »fetalier». De blevo därför tagna i beslag.
Ehuru hertigen och hans gemål för övrigt blevo milt
behandlade i fängelset, är det lätt att tänka sig, hur de långa
år skulle kännas, som »den i hjärtat räddhågade Johan» fick
tillbringa där med bödelssvärdet ständigt hängande över sitt
huvud. Därtill kom ängslan för att ett öde, värre än döden,
skulle drabba hans maka. Därmed förhöll sig sålunda.
Tsar Ivan hade också friat till Katarina men fått korgen,
och för att till på köpet visa ryssarne sitt förakt hade
polackerna sänt till tsaren i stället för den eftertrådda prinsessan
en vit märr, utstyrd i praktfulla kvinnokläder.
Ivan den förskräcklige ruvade på hämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
