- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
297

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV - Nordiska sjuårskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fatter luntan i vänster hand!

Höger och vänster svinger eder om!

Blåser av pannan!

Fängekrut på dem!

Marschera på eder ort igen!

Står rätt med högra foten tillbaka igen!

Gevär till axeln!

Höger helt om kontramarschera!

Vänster helt om kontramarschera!

Presenterer edert gevär!

Lägger eder gevär ned tillika!»

*



Danskar och svenskar tävlade till lands i omänskliga härjningar
och blodbad. Det berättas om de tyska legoknektarne
i danska hären, att de kunde för sitt nöjes skull skära av
bröst och tunga på svenska kvinnor, som de fått i sitt våld,
eller skjuta till måls på sina fångar, tills dessa voro
späckade med pilar. Erik å sin sida tröttnade ej på att befalla
sina underbefälhavare att härja, bränna och slå ihjäl. Han
»förlustade sig med skinnande och brännande» av Halland
»både tvärt och ändelångs». Landskapet blev så förött, att
öde skorstensmurar på avbrända tomter var den syn, som
mötte ögat överallt, där fordom människor bott. Blekinge
föröddes på samma sätt, så att Erik i sin förtjusning kunde
skriva: »Och nu är allt avbränt och fördärvat som mellan
gränsen och Sölvitsborg är.» När Ronneby stormats, ställde
han till »ett väldigt mord, så att vattnet i älven var rött som
blod» — det är Eriks egna ord i den skrivelse till menige man
»om Kungl. Maj:ts lycka och seger», vari han med skrytsamt
välbehag utbreder sig över sina bedrifter. Fienderna voro,
heter det, så försagda, att man kunde sticka ned dem som
en hop vilda svin; »och skonade man ingen utan slog ihjäl
alla varaktiga, [1] så att i staden blevo mer än 2,000 man om
halsen utom några kvinnor och barn, dem finnarne slogo ihjäl.»

Det var en av grundsatserna i Eriks krigföring att förvandla
gränstrakterna till ödemarker, ty, sade han, »det är bättre
att hava ett öde land än ett fiendeland». Samma grymhet

[1] Vapenföra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free