Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Johan III
- »Rikets prydande byggningsman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Rikets prydande byggningsman.»
Vid tronskiftet 1569 uttalades från både den nye konungens
och ständernas sida de vackraste föresatser och de
ljusaste förhoppningar om att nu skulle goda tider
komma. Ett fagert lovtal hölls över konung Johan, som
liknades vid Gustav Vasa och sades vara utrustad med
gudfruktighetens, saktmodets, rättfärdighetens och fromhetens
dygder. Därpå talade Johan själv till ständerna huldrika ord
och förklarade sig ämna så regera Sveriges folk, att ej blott
hans egna undersåtar utan även deras barn efter dem skulle
tacka honom.
De trogna landsbarnen fingo emellertid dag efter dag, år
efter år gå och vänta på de utlovade anledningarna till
tacksamhet, och när dessa aldrig kommo, förspordes »en ond
ymmel och grunk» från flera landsändar.
Johan var i likhet med brodern en skönhetsälskande natur
och därtill en mäkta lärd herre, så begiven på lärda
studier, att hans gamle fader till och med varnat honom för
att försjunka i »ensliga grubblerier», som alstrade tungsinthet
och »sällsamma tankar». Han borde ej så mycket syssla
med »allehanda historier, ty», sade kung Gösta, »denna tids
lägenheter äro fast olike med de gamla, och världen
förändras alltjämt». I stället borde han studera Jesu Syraks
bok, som fadern nu sände honom. — En gammal författare
har den betecknande uppgiften, att Johan III en gång
uppgjort en plan att lämna regeringen åt sin son och själv
draga sig tillbaka till Uppsala, där han ämnade samla kring
sig de lärdaste män från alla länder.
Johan förstod sig bättre på böcker och skön konst än på
livets praktiska bestyr. »Han var», säger en äldre
historieskrivare, »mera beläsen, än honom var nyttigt.» I praktiska
frågor satte han liksom Erik sin lit till illa ansedda personer,
sådana som den förut nämnde Johan Henriksson, vilka efter
Göran Perssons mönster missbrukade sin ställning som
konungens sekreterare. Under deras inflytande kunde
konungen när som helst kullkasta ett redan fattat beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0360.html