- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
391

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - Far och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av det rättrogna Habsburgska huset kunde påräkna ett lydigt
redskap för den påvliga korstågspolitiken mot turkarne.

Johan III å sin sida måste naturligtvis också avfärda
sändebud till Polen. Därtill utsåg han två förnäma herrar,
Erik Brahe
och Erik Sparre, den förre framstående
genom sin höga börd, den senare genom sin fina politiska
bildning och diplomatiska skicklighet.

Den instruktion, som Johan gav sina sändebud, gick ut
på att Sigismund icke skulle få köpa Polens krona med
några för Sverige menliga eftergifter. Det finge ej bli tal
om »stora gåvor, skänker och förläningar» av något slag, ty
Sigismund behövde minsann ej tigga polackernas gunst; han
vore, oberoende därav, försörjd med ett mäktigt konungarike.

Till konung Johans valförberedelser hörde också en hänvändelse
till Turkiets härskare, som måste vara synnerligen
angelägen om att förhindra tsarens val. I ett brev
till sultanen sade sig Johan ha förnummit, att flertalet av
den polska adeln åtrådde hans son till konung. Och ehuru
denne ju redan hade sitt arvrike, vilket ytterligare
utvidgats genom ett stort stycke erövrat ryskt land, ville han
icke ställa sig avvisande mot deras önskan. I förhoppning
om att Hans turkiska Maj:t nu skulle understödja Sigismunds
kandidatur, lovade han sultanen framtida erkänsla
och vänskapligt sinnelag i politiken.

Väl anlända till Polen, började de svenska sändebuden
genast att efter drottning Annas råd och anvisningar
bedriva agitation för Sigismund. Därvid voro de särskilt
angelägna om att göra hans stamtavla känd för att sålunda
bryta udden av de försök, som gjordes, att framställa hans
börd såsom tarvlig i jämförelse med de österrikiska
ärkehertigarnes anor. Svenskarne hade också att bekämpa den
smygande agitation, som skildrade Vasa-ätten såsom
behäftad med ärftlig sinnessjukdom och därvid kunde peka
på Erik XIV:s och hertig Magnus’ livsöden.

Drottning Anna bedrev också för sin del ett oförtrutet
arbete i det tysta på att vinna anhängare åt sin son,
såsom hon älskade att kalla Sigismund, och hon sparade
därvidlag varken på penningar eller på löften. En god
hjälp hade hon i den polske storkanslern Zamoisky, som
hon lyckades vinna för sina planer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free