- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
395

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - Far och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Böhmen och Ungern för att lockas därav. Och faran från
Turkiet var lika stor under en österrikisk härskare, som
om en rysk furste bleve Polens konung.

Under dessa förhållanden blev utgången av valet den,
att Sigismund fick Polens tron.

Med glädje hälsade Johan budskapet, att hans son skulle
komma att bära två konungakronor. Tillsammans med
Sigismund begav han sig till Kalmar, som var den vanliga
överfartsorten till Danzig. Här lät han hålla ett
högtidligt Te Deum och påbjuda tacksägelsegudstjänster över
hela landet.

Men den polska beskickning, som kom över till Kalmar
för att ledsaga den nyvalde konungen till hans rike,
medförde på samma gång underrättelser angående valets
förlopp, vilka gjorde konung Johan betänksammare. Varje
tanke på Estlands avträdande motsatte han sig bestämt.

Men då tillgrep beskickningens huvudman ett
påtryckningsmedel, som måste bli verksamt: han lät förstå, att
om man från svensk sida gjorde svårigheter, kunde följden
bli den, att polackerna toge ryske tsaren till konung.
Det verkade. Allt gjordes nu klart för Sigismunds avresa
till Danzig, och Johan följde sin son till skeppet. I
skilsmässans stund togo betänkligheterna dock åter överhand
med honom, och han ville ej släppa Sigismund ifrån sig.
Ja han utfor i häftiga ordalag mot de polska sändebuden
och förklarade rent ut för dem, att det ingenting skulle
bli av med Sigismunds resa. Förgäves gjorde de svenska
rådsherrarne och andra betydande män kraftiga föreställningar
inför konungen, och polackerna redde sig med förbittring
i sinnet till avfärd. I sista ögonblicket ändrade
sig dock Johan ännu en gång, och Sigismund fick fara.

Men Johan ställde vid hans sida några tromän, bland
dem Erik Brahe, Erik Sparre och Ture Bielke, vilka måste
åtaga sig att svara för att den oerfarne 21-åringen icke
skulle genom de polska statsmännens intriger drivas till
att ge efter i fråga om Estland. Och konung Johans plan
var, att om polackerna icke ville avstå från sin fordran
på Estland, skulle hans son utan vidare återvända hem.

Sigismund visade sig också ståndaktig mot all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free