- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
406

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - Hertig Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den olycklige hertigen från ett fönster i Vadstena slott sett
en skön havsfru, som lovade honom allt, om han gåve
henne sin kärlek. Men ynglingen hade stått emot hennes
lockelser, och hans vansinne skall ha varit en hämnd av
den försmådda sjöjungfrun.

En tid därefter, när han en stilla vårkväll åter stod i
slottsfönstret och blickade ut över Vätterns yta, skall han
ha fått se den sköna havsfrun höja sig ur djupet och med
sina snövita armar locka honom till sig. Och den gången
kunde han ej stå emot utan störtade sig ut genom fönstret.
Förskräckta skyndade hans väktare till men funno honom
oskadd i slottsgraven. Hertigen sade, att havsfrun mottagit
honom i sina armar, så att ingen skada vederfarits honom.

Enligt en annan sägen, som också levat på folkets läppar,
skall orsaken till hertig Magnus’ svagsinthet ha varit,
att han kommit i älvofärd, »där en fager ungmö bjöd
honom till dans med snövit hand» och med underskön sång
lockade honom till dörren av sin sal i älvohögen. Men
just i samma ögonblick, som han skulle träda in där, gol
hanen. Då var förtrollningens makt förbi och hertigen
räddad. Men förståndet var borta.

Även folkvisan bevarar minnet av den unge konungasonens
sorgliga livssaga i sångerna om »Herr Magnus och
havstrollet», »Hertig Magnus och älvorna» och »Hertig
Magnus och havsfrun». Den börjar sålunda:

»Så tidigt en söndags morgonstund,
innan lärkan hon rörde sin tunga,
hertig Magnus gångar i rosendelund —
där hörde han havsfrun sjunga:
’Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder Eder ganska gåvor —
viljen I mig lova [1]?’»


I själva verket äro dessa visor dock äldre än Magnus’
dagar, men under tidernas lopp ha de kommit att bli
knutna till den olycklige furstens öde [2].

Efter en tid tog hertigens vansinne emellertid våldsamma
utbrott, så att man tidtals måste hålla honom inspärrad.
Samtida akter berätta t. ex. om en av hans drabanter,

[1] Älska.
[2] Jfr Bd I: 389.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free