Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Två som talat vid Karl IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan på slottet och lät utkalla välbördig Lindorm Ribbing,
som då var Hans furstliga Nådes kammarjunker, och bad
honom ganska ödmjukeligen, att han ville föra min begäran
för Hans furstliga Nåde.»
Ribbing gjorde så, och två dagar därefter kunde han glädja
den unge äventyraren med att kungen ville se och tala med
honom. Ribbing »bad mig», fortsätter Jon Jonsson, »att jag
skulle ställa mig uti en gång, som löper ifrån Hans furstliga
Nådes kammare och till kyrkan på slottet, det jag ock
gjorde. Då kom Hans furstliga Nåde och skulle gå till kyrkan,
och Hans furstliga Nåde sporde mig strax, vad jag var för
en. Då steg Lindorm Ribbing fram och sade: ’Det är den,
som jag talade med Ers furstliga Nåde om i går, vilken är
kommen ifrån Småland’.
Då hans furstliga Nåde det hörde, så frågade Hans
furstliga Nåde mig om jutarne, om de rustade sig, eller
om jag några tidender visste om deras handlingar att
berätta; item om det var god tid, vad en tunna
spannemål gällde, och mycket mera, det man för vidlyftighet
icke skriva kan. Och jag gav Hans furstliga Nåde svar uti
min enfaldighet på alltsammans det jag visste. Då frågade
Hans furstliga Nåde mig, om jag var allena för den orsaks
skull dragen till Livland, att jag ville tjäna Hans furstliga
Nåde, det jag svarade ja. Då sade Hans furstliga Nåde till
mig: ’Akta pä mig och tjäna mig troligen!’ och så räckte
Hans furstliga Nåde sin hand ut, och jag tog Hans furstliga
Nåde uti min simpelhet och enfaldighet i hand. Då kommo
alla Hans furstliga Nådes drängar och lyfte mig upp ifrån
golvet det högsta de kunde uppåt och sade: ’Du äst nu en
med oss’. Sedan aktade jag flitigt min tjänst.
Åtta dagar därefter lät Hans furstliga Nåde sin
kammardörr upp och såg på alla sina drängar, som voro uti förmaket
utanför Hans furstliga Nådes kammare; då voro vi 24
personer. Då ropade Hans furstliga Nåde till mig och kallade
mig Smålänning och sade: ’Du Smålänning, som senast kom,
du skall komma hit uti min kammar och akta på mig här och
lära dig att draga av och på mig’, där jag uti min räddhåga
måste inträda. Sedan aktade jag med flit och bad Gud, att
han ville mig uti den tjänst styrka, så att jag innan åtta
dagar lärde att draga av och på Hans furstliga Nåde.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
