Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Karl Gyllenhielm i fängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägenheten makade sig åter in på sitt förra ställe därifrån och
begynte bedja Hennes furstliga Nåde, att hon hos Kongl.
Maj:t, sin herr broder, ville göra förböner, det han nu måtte
komma lös av sitt fängelse. Fröken svarade, att hon
önskade honom lycka därtill; det vore väl nu beviljat, om de
svenske eljest handlade uppriktigt därmed; och gav honom så
handen till avsked.»
Sigismund höll också sitt löfte.
»Andra dagen efter detta samtal haver drottningen till
föräring och nödpenning på resan sänt till Karl Karlsson
100 riksdaler, och fröken Anna sände honom 50 dukater.
Fröken sände ock särdeles med sin predikant (som hon
hemligen hade), en tysk bönebok och lät säja Karl Karlsson, att
efter han hade blivit så stadig och beständig uti sin religion,
skulle han ock med denna bok därföre ytterligen tacka Gud
och bedja desslikes för hennes person, som var av samma tro
och religion.»
Från Varschava blev Gyllenhlelm förd till Riga. Då han
skulle lämna denna plats, lagade han så, »att han fick med sig
de järnband och fjättrar, som han i några år på sina ben hade
burit,[1] och förärade därföre pristaven[2] och hans broder
vardera en damask-underkjortel och scharlakans-överkjortel samt
50 dukater, därmed han ock vann deras ynnest och
befordring.»
På hemvägen besökte han »sin förtrognaste vän och frände»
Jakob De la Gardie, som nu hade den stora staden Novgorod
»till ett säte av krigets utförande både emot ryssen och
polackarna».[3] Den forne stridskamraten »undfick honom med
stor fröjd» och beviste honom mycken vänskap. Därifrån
»begav han sig straxt åt Finland emot sin herre och konung
att tillbjuda sin underdånige tjänst» och följa konungen på
hans ryska krigståg. Men Gustav Adolf »ansåg hans
långliga fängelse och olägenhet och ville honom därmed hava
förskonat denna gången till en lägligare tid, förlovandes
honom draga hem till Sverige och beställa om sina egna saker
imedlertid.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
