Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl IX
- Ryska kriget
- Karl IX och Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett budskap, som innebar, att ett nytt, väldigt
framtidsperspektiv öppnat sig för svensk statskonst.
Litteratur:
H. Hamilton, Minne af riksmarsken grefve Jakob
Pontusson De la Gardie (Svenska akademiens
handlingar för år 1879; häft. kr. 3:75).
Helge Almquist, Sverige och Ryssland 1595—1611.
Karl IX och Västeuropa.
KARL utkämpade sin strid med Polen i känslan av att den
var ett led i den stora kraftmätning mellan det
protestantiska och det katolska Europa, vilken samtidigt
pågick i Nederländerna och när som helst kunde blossa upp till
en världsbrand. På samma sida som Polen stod den mäktiga
Habsburgska ätten, vilken regerade över både Österrike,
Tyska riket och Spanien med dess rika biländer. Sigismunds
förbindelser med detta furstehus drev Karl att se sig om
efter stöd hos Habsburgska husets motståndare, England,
Nederländerna och Frankrike. Redan 1599 hade han
föreslagit de reformerta staterna England och Nederländerna
ett förbund till skydd mot Spanien men fått avböjande svar.
Men tre år därefter återkom han med påminnelser till
Nederländernas statsmän om vikten av att göra gemensam sak
mot »de påviske». Samtidigt inledde han viktiga
handelsförbindelser med holländarne och inbjöd deras köpmän att
slå sig ned vid Göteborg, som han arbetade på att göra till
en livlig handelsstad efter holländskt mönster.
Omsider beslöt Karl att slå ett stort slag för sina planer.
En beskickning utrustades år 1610 för att besöka både
England, Nederländerna och Frankrike. Särskilt i Nederländerna
utmålade sändebuden livligt faran av en samverkan mellan
Polen och Spanien, av Polens framgångar i Ryssland,
Sveriges underkuvande och Älvsborgs förvandlande till en
spansk flottstation, varifrån Nederländerna kunde uppnås
på ett par dagar. Därför gällde det för alla makter, vilka
motsatt sig »den papistiska superstition och den hispaniska
ambition»,[1] att göra gemensam sak. — Men för ett så
storslaget förbund var tiden icke mogen.
[1] Den påviska vantron och den spanska ärelystnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0529.html
