Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - I bondestuga på 1500-talet - I högtidsprakt och festligt lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Kvinnfolken äro», säger han, »mycket språksamma och
till och med förtroliga, även med utländingar. Deras arbete
är att koka, baka bröd, brygga öl, slakta, bränna brännvin och
spinna, emedan man där icke finner något särskilt
bagare- och bryggareskrå. När de bada, gå män och kvinnor om
varandra i en stuga, vilket ock är bruket i de tyska
sjöstäderna.
Folket är i allmänhet spetsfundigt, listigt och
misstänksamt; ingen tror den andre, och äro de mycket fallna för
fylleri. Och emedan de icke hava någon synnerlig
humleodling, utan humle merendels föres till dem över havet,
bruka de, när humlen är dyr, brygga med malört eller en ört,
som de kalla pors, och som gör en alldeles yr i huvudet.»
Lassotas sista anteckning från Sverige rör, betecknande
nog för hans stämning, Blåkulla, eller, som ön nu heter,
Jungfrun i Kalmarsund. Han nämner, att sjömännen den
tiden icke tilläto, att man kallade berget vid namn, utan
skulle det blott heta ’jungfrun’, på det ej olycka måtte drabba
fartyget. »De pläga också», säger han, »när de därstädes
ligga för ankar, förära det något och kasta detta i sjön, vad
som finnes, såsom handskar, sidendukar, gördlar, väskor
och dylika saker, som man plägar skänka åt jungfrur.»
Litteratur:
En resa genom Sverige år 1586 (Föreningen
Heimdals folkskrifter n:r 44; haft. 25 öre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>