Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - I högtidsprakt och festligt lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och voro både hos Jørgen Friis och Mogens Gjo. + + + +.
Vår Herre bevare oss!»
Vid en stor fest fägnade kung Kristian bordssällskapet med
att utbringa 35 skålar för olika potentater i kristenheten.
Men sedan fick han bäras bort i en stol.
Vad adeln beträffar, så skildras dess dryckesvanor i mitten
av 1500-talet för Danmarks vidkommande av kungens
livmedicus sålunda: »De kunna tillbringa natt och dag med
att tömma bägare. Särskilt är det dem omöjligt att hålla
ett bröllop, gästabud eller gille, utan att den ene eggar den
andre att dricka så länge, att de, med förlov sagt, spy ut
ölet igen. Och när någon är så redlös, att han måste föras
i säng, så väcker detta ett gränslöst jubel.»
Ett svenskt vittnesbörd ha vi i vad drottning Gunilla
Bielke år 1590 skriver till en svåger om sin andre svågers,
greve Sten Gustavsson Tre Rosors död. Hon säger i brevet:
»Framlidne greve Sten hade uti några dagar varit till gäst
sampt med andre och druckit spanskt vin. Sedan hade de
blandat alikant[1] och på lyktene[2] öl däruti, därav han då
blev av överflödig hetta opptänd, gick sedan med detsamma
ut och föll mäkta illa på sin högra sida. Och när han efter
det fallet kom i sitt härbärge, aktade han intet fallet utan
begynte strax dricka öl, däruppå sedan hade han lagt sig
på bänken till att sova och blev så förkolnad,[3] fick ock
därtill ett sting uti högre sidan, emot det han tillförene fallit
hade, begynte då strax spotta blod. Och sedan uti sju dygn
var hans spott alldeles svart. Blev ock sedan på sjunde
dygnet emellan tolv och ett om natten uti Gudi avsomnad.
Och ändock det är vår käre syster en hjärtans obotelig
sorg, så haver det dock varit oss hugneligt, att han är så
kristeligen och väl skild härifrån med ett fritt samvet och
idkelig bön, stadig tro och åkallan till Gud allsmäktig.»
»Så kristeligen och väl!» Hur betecknande äro ej de orden
för hela livsuppfattningen denna tid!
Att icke heller prästerna gingo fria från dryckeslasten
förstår man därav, att följande beslut behövde fattas på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
