- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
50

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav II Adolfs ärvda krig - Ryska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och denna seger vore sannerligen en stor Guds välgärning,
ty ryssen vore en väldig fiende, som alltid »yvdes över de store
och vittbegrepne land, däröver han en herre är». Han kunde
ju också med rätta »rosa sig därav, det han en rådande herre
är över en stor del av Europa och Asia, de förnämste
världenes delar». Och sin makt hade han »låtit se genom de
märkeliga stora härar, som han i fält fört haver. All denna stora
makt haver förorsakat hans stora mod, högfärd och det, att han
ingen som sin like skattar». Omöjligen skulle denne fiende ha
kunnat tänka sig, »det Sveriges makt, svenske mäns frejd och
mandom hade skolat kunna — genom Guds nådes bistånd —
honom därhän tvinga, det han en sådan fred skulle med oss
ingå som nu, Gudi lov, skett är». Nu kunde Sveriges folk i
Finland och Estland bo trygga för ryssarnes infall. »Finland
är nu», fortsätter konungen, »skilt vid Ryssland igenom den
stora Ladogasjön; och är väl så brett över honom, som
havet vara kan emellan Sverige och Åland eller emellan
Estland och Nyland, där än här till dags ingen polack haver
tort överkomma. Så förhoppas jag till Gud, att det ock
skall ryssen härefter bliva svårt över denna
bäcken att hoppa
. Estland skyddar Narva, därtill den strida
och breda Narviska ån. Där Ingermanland landfast är med
Ryssland, där är det befäst med väldiga moras. Karelen
befriar Ladogasjön en god del; det andra därav stöter in
på fjällen, där ingen någon här föra kan.

Förr haver fienden haft lägenhet att på Narviska ån
och andra strömmar med lodjor[1] överfara hela den finska
skärgård. Men igenom Guds nåde är honom det nu förment,
alldenstund han icke med en båt utan vår goda vilja
i Östersjön komma kan
.

Det land man nu vunnit är», fortsätter konungen,
»begåvat med åker och äng, med mulbet till överflödighet,
med fiskerike floder och sjöar.» Skogarna äro »uppfyllde
med mångahanda slags vilddjur, vilkas skinn mycket
kostelige äro. I utav adel och I andre, som frie gods till att hava
begären, vad trängens I här, riven och slitens om enstaka
få gårdar? Drager dit till desse land och rödjer eder så
stora gods, som eder själv lyster och vars och ens makt


[1] Ryska roddfartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free