- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
251

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Gustav Adolfs framtidsplaner för handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nybyggarne förut esomoftast legat i tvist, varefter den svagt
bemannade skansen Kristina tvangs att kapitulera. Nya
Sverige införlivades nu med den holländska kolonien Nya
Nederland, som i sin tur nio år därefter intogs av
engelsmännen och uppgick i den engelska besittningen Nya England.

När Nya Sverige blev holländsk egendom, erhöllo de
kolonister, som önskade, tillåtelse att stanna kvar i landet, mot att
de svuro holländska kronan trohetsed. De övriga fingo fara
hem. De kvarvarande svenskarne fortforo dock att betrakta
sig som en särskild nation, som länge bevarade sitt
modersmål och sin gamla gudstjänst. Låt oss höra en engelsmans
omdöme om dem! Vår sagesman är William Penn, den
bekante ledaren av kväkarnes sekt, åt vilken engelska
regeringen år 1681 överlät landet väster om Delaware. Där
grundade han, på delvis förut svenskt område, staten
Pennsylvania med Philadelphia som huvudstad. Han ger de
svenska nybyggarne följande hedrande vitsord: »Det är
sannerligen ett godhjärtat, starkt och arbetsamt folk. Dock
hava de icke gått vida med plöjande, fruktbara träds
förkovrande och annat sådant slikt, utan synes det, som om de
mera ville söka sin nödtorft än någon överflödighet.» Han
talar om deras stora rikedom på barn, varmed »mest alla
husen äro uppfyllda, så att näppeligen ibland dem någon
finnes, hos vilken man icke uti huset tre eller fyra gossar och
väl dubbelt så många flickor finna skall; och måste jag dem
i det övriga det lovord giva, att jag få utav ungt folk sett
haver, vilka dem uti nyktert leverne och arbetsamhet
övergått.»

*



Amerikafebern fortfor även efter Sveriges förlust av sin
koloni. Så berättas om en skara finnar från Medelpad, vilka
år 1664 gåvo sig av hemifrån, sedan de sålt sina ägodelar,
färdades genom Dalarne och Norge och därefter på fartyg
fördes över till Amsterdam. Där fann Sveriges agent dem i ett
bedrövligt tillstånd: »140 själar, många barn, små och
tämligen stora, vilka mest nakot i skjortor löpa» — skriver han.
Utvandrarne uppgåvo för honom, att de lämnat Sverige,
emedan säden var så dyr där och pålagorna så tunga. En av
dem uppvisade för honom ett brev från sin broder, som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free