- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
323

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - »Barnaskolor» och »tuktehus»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

räknekonsten, bokhålleriet och redelig köpenskap eller för det
tredje till något hantverk och ämbete.

Vilka föräldrar som sina barn, sedan de hava fyllt 7 år,
antingen tredskande hålla dem till lättja eller av försummelse
icke sätta dem strax till någon redelig närings-lärdom, de
skola först förhöras av borgmästare och råd. Den där då
icke råder bot, stämmes på rådstugan och böte utan någon
lindring eller nåd för var månad barnet så går 10 daler till
staden. Och vilken yngling som, när han sitt sextonde år
uppfyllt haver, icke antingen är så vitt med sine studier
kommen, att man sig om honom något visst hopp göra kan, eller
ock står uti lära i ett redeligit hantverk, den skall härmed
hava förtappat tredjedelen av all den arvsrätt, som honom
är eller kan tillfalla.»

I Stockholm lät konungen upprätta ett »barne- och
tuktehus», avsett för »etthundrade fattige mans barn av mans
och kvinners personer, som löpa på gatan och inge föräldrar
hava». Även andra barn, vilkas föräldrar önskade, att de
skulle få lära något hantverk, kunde få insättas i anstalten.
Ungdomarne skulle där få lära sig »ull att reda, spinna och
väva» till olika slags tyger, som »av grann ull igenom väveri
står till att göra». De föräldralösa barnen skulle hålla på
därmed, tills de kunde såsom mästare i yrket slå sig ned i
någon svensk stad. Under lärotiden skulle de av
»tuktmästaren», såsom föreståndaren betitlades, »efter nödtorften
väl försörjas med mat och öl, kläder, ljus, ved, sängar och
alle nödtorfter».

Tuktmästaren skulle som biträden i undervisningen
införskriva från Tyskland en verkmästare, en färgare, en
ullberedare och en spinnare. Dessutom skulle han till sin hjälp
ha »gamble män som haver akt på barnen» och »en gammel
kvinna, som giver akt på kvinnes personerne», m. fl. Dessa
bestämmelser kunna måhända berättiga till en viss undran,
hurudan disciplinen i anstalten skulle bli. Men vad skall
man säga om den förädling, som där borde åstadkommas
genom exemplets makt, när man får läsa i tuktmästarens
fullmakt, att han därjämte var »förpliktad att intaga i
tukthuset skalkar och bovar, dock de som till någon ålder äro
och ej utgamle, både av mäns- och kvinnespersoner till femtio
stycker! Vilke förbemälde skalkar skola arbeta och skära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free