- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
449

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Gustav Adolfs och Maria Eleonoras dotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustav Adolfs och Maria Eleonoras dotter.



KRISTINAS födelse hade långt i förväg sysselsatt
astrologerna, och de hade profeterat, att det skulle bli en
gosse. När så den lilla brunhylta ungen — »brun som
en liten morian och luden över hela kroppen», säger Kristina
själv — med den starka rösten kom till världen, trodde
också de närstående först, att föräldrarnas önskan gått i
fullbordan och en son blivit född åt Gustav Adolf.

Fadern var, egendomligt nog, den som tog missräkningen
lättast. »Hon får nog ett gott huvud», anmärkte han; »hon
lurade oss allesamman.» Gustav Adolf hade emellertid föresatt
sig att söka bota naturens misstag genom uppfostran och
föreskrev, att den blivande härskarinnan över Sverige skulle
uppfostras alldeles som en pojke, »undantagandes i dygd och
blygsamhet». Det var för resten icke svårt att få Kristina
själv med på en dylik utbildning, ty hon hade, såsom hon
berättar i den självbiografi hon på äldre dagar nedskrev,
»en oövervinnelig motvilja mot allt vad kvinnor göra och
säga»; och den motviljan varade hela livet igenom. »Jag var
till den grad fumlig i alla kvinnliga handarbeten», säger hon,
»att det var alldeles omöjligt att lära mig något av dem. Men
i gengäld hade jag märkvärdigt lätt för att lära språk och
läxor av alla slag.» Så ofta hon hade tillfälle, sökte hon
manligt sällskap; men det som drog henne till männen var, efter
hennes egen förklaring, icke så mycket att de voro män som
det, att de icke voro kvinnor.

Gustav Adolf var förtjust över varje tecken till
pojkaktighet hos sin lilla flicka. När hon som tvååring följde honom
på en resa till Kalmar, visste fästningens kommendant icke,
om han med hänsyn till det lilla barnet skulle våga hälsa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free