Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Kristinas gunstlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den utan jämförelse vackraste och finast bildade av
Sveriges unga ädlingar. Hans rykte som fulländad kavaljer och
världsman var till den grad väldigt, att mer än en fransk
hovman kände sig avundsjuk och reste till Sverige för att
se, om det verkligen var sant — och alla måste de erkänna
sig besegrade. Drottning Kristina blev alldeles betagen i
honom. Hon hyste uppenbarligen för den unge Magnus
Gabriel samma slags känslor, som hennes fader en gång känt
för hans moder. Och hon gjorde ingen hemlighet av sitt
tycke. Hon överhopade honom med oförtjänta utmärkelser.
Vid 22 års ålder blev han gardesöverste, och vid samma tid
ifrågasatte drottningen hans intagande i rådet. Men då
fattade den gamle Axel Oxenstierna eld och lät sin drottning
höra kraftiga ord om att rådsvärdigheten borde hållas i
helgd och krävde både erfarenhet och förtjänst. Den
gången måste drottningen ge efter.
Men i stället föll hon på den tanken att trösta sin favorit
genom att ställa honom i spetsen för en beskickning till
Frankrike, och det drev hon igenom mot Axel Oxenstierna.
Med ett följe av 200 personer anträdde den unge
gardesöversten sin lysande färd. Rent av kungligt var hans intåg
i Paris. I franske konungens förgyllda kaross, dragen av ett
sexspann, färdades han genom en oräknelig människomassa
fram till det palats, som Hans Maj:t ställt till ambassadörens
förfogande. Den gästfrihet, som sedan utvecklades från
fransk sida, var i allo storartad. Under de närmaste dagarna
efter sin ankomst blev De la Gardie »på det härligaste
trakterad» och fägnad med en oavbruten rad av festmåltider,
jakter, baler och skådespel.
Hur det nu var med den unge grevens statsmannabegåvning
— ett är säkert: att en mera representativ ambassadör
kunde Sverige omöjligen få. Genom sitt lysande
uppträdande och den frikostighet, varmed han strödde pengar
omkring sig, lyckades han alldeles blända de annars så kritiska
fransmännen. Alla samtida franska historieskrivare och
memoarförfattare sjunga med en mun hans lov. »Allt hos
honom var ägnat att intaga människors hjärtan» — med dessa
ord sammanfattar en av dem det intryck den unge svensken
gjorde.
De la Gardie sörjde också för att skådespelet i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
