- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
509

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Kristina avsäger sig kronan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av dem till Rom med ett brev till jesuitgeneralen, vari hon
tillkännagav sitt oåterkalleliga beslut att övergå till katolska
läran, nedlägga Sveriges krona och slå sig ned i Rom. Men
hemligheten finge icke ens med ett ord antydas, ty då kunde
det gälla drottningens liv.

Man märker, huru hon under denna avgörandets tid jäktas
av sinnesoro. Men världen, som ej förstod dess upphov,
dömde annorlunda. Ekeblad berättar t. ex.: »Hennes
Majestät for esomoftast ut i vagn om nätterna i detta månskenet
den ena gatan upp och den andra neder till att så förlusta
sig.»

En förtrogen, som var Kristina till mycken hjälp i att
ordna det för henne med den stundande tronavsägelsen och
vad som därefter skulle följa, fann hon i spanske
ambassadören Don Antonio Pimentel. Den lysande
världsmannen synes genast vid sin hitkomst ha kommit på det klara
med, hur han skulle uppträda för att vinna svenska
drottningens gunst. Det berättas, att då han första gången
erhöll audiens inför Kristina, som mottog honom sittande på
sin tron, bugade han sig bara mycket djupt och drog sig
därpå tillbaka. Han hade, förklarade han senare, till den
grad förstummats av glansen i hennes personlighet, att han
behövt tid på sig för att hämta sig, innan han åter kunde
träda fram för henne.

Snart var det uppenbart, att Kristina hade i den sköne,
intagande Don Antonio funnit en ny gunstling i stället för
Bourdelot, som efter väl förrättat värv återvänt till sitt
hemland. Spanjoren hade långa samtal med drottningen, och
ständigt såg man honom vid hennes sida på baler och
promenader.

Skvallersjukt folk av det slag, som snart sagt i allting
vädrar något för sin sexuella fantasi retande, bredde på av alla
krafter med uppdiktade historier, alldeles som förut
beträffande Magnus Gabriel de la Gardie och Bourdelot. Pimentels
politiska avundsmän, som fruktade för ett spanskt inflytande
på den svenska politiken, hjälpte också till och spunno ihop
historier om att Pimentel skulle ha bott på slottet och
tillbragt hela nätter tillsammans med drottningen i hennes
privatrum. Hela saken var den, att han var Kristinas förtrogne
i den avgörande fråga, som nu sysselsatte drottningens alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free