- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
542

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav - Karl Gustavs barndoms- och ungdomsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en vacker dräkt», skriver en gång pfalzgrevinnan till sin make.
Och när man väl bestämt sig för att ge honom nya kläder,
såg man framför allt på hållbarheten och tygets förmåga att
stå emot smuts. Ett brev från modern till sonen, då han var
tretton år gammal, säger mer än långa beskrivningar. Så
här skriver hon: »Vad dina kläder beträffar, så vill jag skicka
dig så här mycket sammet av enklare slag till hosor och kappa.
Mer har jag icke. Din herr fader skall giva dig tröjan och de
andra plaggen. Jag menar, att om tröjan göres av det slags
svarta tyg, varav din syster fick till förkläde, så håller den
sig längre snygg, ty tyg i andra färger blir genast smutsigt.
Då du nu får en vacker dräkt, så är det därför inte nödvändigt,
att du har den på dig varje söndag utan bara när det är
någon särskild anledning; annars håller den inte heller länge.
Det är inte värt, att man sig längre sträcker, än täcket
räcker. Sparsamhet är en fin dygd; den läran tag i akt! Gud
beskydde dig!»

En tid därefter hände sig, att Karl Gustav önskade sig en
ny sadel med svart sammet; och i ett brev från augusti 1636
lovar modern försöka skaffa honom tyget men förmanar
honom samtidigt: »Hjärtans kära barn, spara så mycket du
nånsin kan, ty utgifterna bliva detta år mycket stora. Gud
hjälpe oss och bevare oss för all olycka!»

Gossens svar är ett vackert vittnesbörd om barnslig ömhet.
Han behjärtar föräldrarnes svårigheter och lovar spara »så
mycket som möjeligit vara kan. Efter nöden fordrar»,
tilllägger han, »nödgas jag tillkänna giva, att den svarta
sadelen ej är så högt av nöden som en vardagsklädning för mig,
efter min hårfärgade vardagsklädning intet mer duger och
den röda, som jag nu en tid tillförene och än dagelig brukar,
snart förslites. Därföre sänder jag Eders moderliga Nåde prov,
hos Myhrman uttaget, — eller ock, om E. M. N. behagade
låta mig bruka under tiden en av de bästa klädningar var
dag, att jag ej undanväxte,[1] behövde jag ej ännu annor kläder.»

När Karl Gustav var åtta år gammal, fick han till
lekkamrat den fyraåriga Kristina. Gustav Adolf anförtrodde
nämligen sitt enda barn i sin kära systers vård, när han


[1] Så att jag ej växte ur den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free