- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
570

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav - Polska och ryska krigen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avgörande för stridens utgång. Ryssarne skötte nämligen
belägringarna planlöst och angrepo än här, än där men aldrig
med samlad kraft.

På sommaren 1657 fick Sverige ytterligare två fiender,
nämligen Danmark och Österrike. Kejsaren och hans
katolska folk fruktade nämligen, att krigets vågor nu,
liksom på Gustav Adolfs tid, skulle från Polen välva sig
över Tyskland och Österrike. Vad Danmark beträffar, så
var tanken på revansch där i själva verket lika gammal
som freden i Brömsebro. Det var blott penningbrist och
inre partistrider, som än så länge lagt en hämsko på den
krigiska företagsamheten. Men Kristian IV hade satt in sin
återstående kraft på ätt upphjälpa landets dåliga finanser
och försvarsväsen i förhoppning om att sedan kunna taga
igen vad Danmark förlorat i område och mer till. Hans
planer möttes dock av både råd och ständer med ovilja eller
likgiltighet, och det prutades på allt vad den gamle
konungen begärde.

Hans son och efterträdare, Fredrik III, ärvde
revanschplanerna, och ett stöd fann han i Nederländerna, där man
efter Brömsebrofreden började hysa farhågor för att Sverige
skulle bli för mäktigt i Östersjön och följaktligen minst
lika farligt för Nederländerna som för Danmark. Särskilt
var Sveriges tullfrihet i Öresund, vilken bekräftats genom
freden i Brömsebro, en nagel i ögat på holländarne, som icke
åtnjöto samma förmån. Deras östersjöhandel skulle ju
alldeles kunna konkurreras ihjäl av den svenska, menade de.

De gemensamma intressena mot Sverige hade sammanfört
Danmark och Nederländerna till ett förbund, som
garanterade de bägge parterna ömsesidig hjälp vid försvarskrig och
gav holländarne rätt att friköpa sig från Öresundstullen
mot en bestämd årlig avgift till danska kronan.

Fredrik III tänkte passa på nu, när svenskarne voro
upptagna borta i Polen, och återtaga, vad hans rike för ett
årtionde sedan förlorat. Men Karl Gustav tog sig friheten att
göra en ändring i danska regeringens beräkningar: han
beslöt att genast vända sig mot sin nye fiende.

Utan saknad lämnade konungen Polen, som genom kriget
blivit så förhärjat, att hans trupper icke längre kunde föda
sig där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free