Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar
- En uppryckningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En uppryckningens tid.
VILL man för minnet frammana en trogen bild av
trettioåriga krigets inverkan på folkkynnet, får man ej stanna
vid skuggsidorna — tavlan har också sina ljusa färger.
Tusenden och åter tusenden av Sveriges söner drogo ut till
främmande land, besjälade av endräktig offervilja för
fäderneslandets väl. I tusental vände de åter, liksom de forna
vikingarne ej blott med rövade skatter utan ock med nya,
friska intryck från stora världen, med en nyväckt
företagsamhet, som kom Sverige till godo. Kriget var en hård skola,
men det gav svenska nationen en välgörande uppryckning
ur dess dåsighet och förde den i beröring med andra folk.
Bärare av nya idéer voro även de massor av utlänningar,
som nu flyttade in i vårt land. Först och främst drog ju
kriget en mängd främlingar över i svensk tjänst, och på
Riddarhuset kunde man på den tiden få höra tre olika modersmål
talas, nämligen svenska, tyska och holländska. Mot slutet
av Kristinas regering beräknades de svenska adelsätter, som
voro av utländsk härkomst, till drygt en tredjedel av hela
antalet.
Men ej mindre betydande var tillskottet av utländska
affärsmän, ingenjörer och näringsidkare, som på inbjudan
av svenska regeringen slogo sig ned i vårt land och där sökte
sig fält för sin företagsamhet. Från Nederländerna kommo
ej blott män sådana som Louis de Geer och bröderna Momma
utan också tusentals andra. Från Harz invandrade en hel
koloni av bergsmän och smeder. Under Kristinas senare
regeringsår utfärdades privilegier för en mängd fabriker,
såsom väverier, färgerier, garverier, pappers- och glasfabriker;
men i förteckningen på dem, som erhöllo dylika privilegier,
förekommer knappast ett enda svenskt namn.
Det var praktiskt lagda, förvärvskloka män, dessa
holländare och tyskar, och deras sinne för det nyttiga och
vinstgivande kunde väl behövas såsom inslag i den svenska
folkkaraktären med dess ekonomiska lättsinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0041.html
