- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
62

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - Sjukdomar och läkemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dra ut en tand på mig. Gud ge, det må bättre lyckas, än det
har gjort två gånger tillförene, ty en gång ha de brutit av
henne för mig, och en annan gång fick han intet fatt på henne
— och jag är tämmelig otålig i munnen. Nå, nu går jag
tillvägs och skall låta farkär veta sedan, huru det har lupit av.»

Han fortsätter senare: »Jag har stått ut en hård pärs och
varit så olycklig, att han i förstone intet råka på den rätta
tanden utan drog först ut en god — och sedan satt den onda
igen. Så måste han ihop med den och fick äntligen ut den
ock. Nu har jag ett så stort hål i munnen, att jag kan
näppest tala. Gud ge, jag nu kunde bli fri framdeles med de
tänderne jag har igen! Jag är något yr i huvud av mina tänder.»

I nästa brev, tio dagar senare, heter det: »Jag har, allt
sedan jag hade den olyckan med min tandutdragning, mest
legat och har ännu ont i huvudet. Han har fuller måst skakat
hjärnan, av det han drog så hårt till.»

Det förut anförda årtalet 1663 är ett märkesår i den svenska
läkekonstens historia. Då sammanslöto sig nämligen fyra
Stockholmsläkare till ett »collegium medicorum», en förening
av läkare, ur vilken under tidernas lopp vår nuvarande
medicinalstyrelse utvecklat sig. Genom ett kungligt brev av
samma år stadgades, att ingen fick i huvudstaden utöva
läkareyrket, förrän han undergått examen inför detta
kollegium. Från den tiden börjar också läkarutbildningen
betydligt förbättras, och antalet läkare tillväxer stadigt. Utövarne
av kirurgin, vilken alltjämt var ett hantverksmässigt yrke,
förändrade mot århundradets slut sin titel från »bardskärare»
eller »barberare» till »fältskärer» eller »chirurgi». Först vid
mitten av 1700-talet börjar kirurgin i vårt land höja sig
till en vetenskaplig ståndpunkt och dess utövare arbeta på
att få en med läkarne jämbördig ställning.

Vårt första barnmorskereglemente.



Det var år 1711 som höga överheten — det vill här säga
rådsherrarne i Stockholm, eftersom konung Karl XII då
befann sig i främmande land, — på förslag av
collegium medicorum utfärdade vår första »förordning om
jordegummor uti Stockholm». Den började sålunda:
»Jordegummorna och de, som sig därtill vilja begiva, skola vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free