- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
64

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar - Sjukdomar och läkemedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

person, som öppnar henne, så snart hon är död, på det fostret,
som till äventyrs än kunde leva, må njuta det helga dopet.»

Så snart vederbörande var edsvuren, ägde hon »fritt idka
sin konst». Hon var skyldig att »för sin boning ett tecken
hava, på det man henne både nätter och dagar vid
påkommande nödfall i hast finna kan».

»Ingen förutan desse ovannämnde gummor», heter det
vidare, »skall understå sig, under vad förevändning det ock
vara må, att sig som barnmorska låta tinga och bruka och
hustrur förlossa, vid 20 daler s:mts böter eller kroppsstraff,
om hon ej orkar böta.»

För framtida behov skulle nya barnmorskor utbildas under
ledning av några bland de äldsta jordegummorna och
tjänstgöra såsom deras biträden och som deras ställföreträdare i
mindre svåra fall, tills någon barnmorskeplats i staden bleve
ledig. I och för deras utbildning skulle collegium medicorum
»draga försorg, att när någon kvinnokropp öppnas, dem då
särskilt de lemmar visas, som Gud till födslen förordnat haver,
som ock att de uti barnmorskekonsten informeras och övas.
Till vilken ända de på tid och ställe, som collegium därtill
nämner, sig skola infinna att uti konsten undervisas av
stads-physico eller den doctorn, som collegium därtill förordnar.»

Pest och spetälska.



Från pestens hemsökelser i Stockholm finnas
anteckningar, som berätta för oss, att år 1580 brände man av
den anledning enris på Järntorget och Stortorget. Vid
ett nytt utbrott av farsoten tio år därefter påbjödo
myndigheterna, att på alla pestsmittade hus skulle uthängas ett
vitt lakan. Sedermera förändrades föreskrifterna därhän, att
man skulle måla ett kors på portarna till de hus, »där
sjukdomen var inne». På sommaren 1623 var i synnerhet
Södermalm svårt hemsökt av farsoten. »De av pestilenzien
befängde» höllos då instängda på sina gårdar, kring vilka vakt
var utsatt.

En annan fruktansvärd fiende, inför vilken människorna
stodo hjälplösa, var alltjämt spetälskan[1]. Av ett »patent om



[1] Jfr Bd I: 596.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free