- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
77

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kärnkarl från vår stormaktstid - Olof Rudbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Olof Rudbeck.



EN STOR dag hade Uppsala universitet, då drottning
Kristina år 1652 kom på besök med ett lysande följe av
statsmän samt av in- och utländska lärde för att åhöra
en föreläsning. Föreläsaren var en tjugutvåårig student, om
vilken ryktet förtäljde, att han gjort en märklig vetenskaplig
upp Läckt. Det var den store biskop Johannes Rudbeckius’
son, Olof Rudbeck, som nu fick inför häpnande åhörare
visa människokroppens hemligheter, vilka dittills varit så
föga kända. Han hade särskilt studerat blodomloppet och
kunde nu bättre än någon annan förklara detta, sedan han
upptäckt mjölksaftkärlens betydelse.

Olof Rudbeck var den tionde i ordningen av Johannes
Rudbeckii elva barn. När pilten var elva år, skulle hans tre
äldre bröder avgå från skolan i Västerås och fortsätta sina
studier i Uppsala. Den lille Olof och hans ännu yngre
broder bådo nu så vackert sina föräldrar att få följa med sina
stora bröder till lärdomsstaden och studera i deras sällskap.
De lyckades också genom vackra löften att få sin vilja
fram. Så fingo de unga djäknarne då utbyta den grova
djäknerocken av vadmal med häktor i mot studentens fina
svarta klädesrock med blanka knappar, uppslag på ärmarna
och värja i gehäng. Unge Olof yvdes och hoverade sig över
sin nya dräkt och tyckte sig vara en mycket märkvärdig
person. Han berättar själv på äldre dagar: »När vi hade dragit
på oss kläderna, så tyckte vi oss så granna vara som påven
i Rom i sin kyrkoskrud. Vi ut på gården att rida kring på
våra träkäppar, sättandes handen i sidan, seendes med ögonen
på ymse sidor på armarna och knapparna, och stampande med
benen som de största spanska hästtravarna. Vår salig fader
stod i sin bokkammar innanför fönstren och besåg denna
kavalkaden.» Han ropade in de ystra fålarna, och med bister
min tog han »en kniv, ristade alla knappar av tröjan och skar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free