Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI:s förmyndare - Vårt land får äntligen fred med alla sina grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är någon enastående företeelse i den tidens diplomatiska
förhållanden mellan de bägge staterna. Från svensk sida lika
litet som från rysk lät man komma sig till last någon
uraktlåtenhet i fråga om att skaffa sig underrättelser om
tillstånd och stämningar i grannlandet. Ända från Erik XIV:s
dagar finnas i svenska riksarkivet rapporter från
kunskapare, anställda i Ryssland. Ej heller har man försmått att
utnyttja ryska överlöpare, som av politiska skäl eller på
grund av trassliga penningaffärer togo sin tillflykt till de
svenska Östersjöprovinserna och läto inskriva sig bland
»Kongl. Maj:ts ryssar» i Narva eller annan stad. Så ankom en
dag i oktober 1665 till nämnda stad en rysk kansliskrivare
vid namn Grigorij Kotosjichin i ett ömkligt tillstånd,
»blott och nakot, så att hans båda fötter av köld uppsvullne
och skadefrusne voro». Vid sitt besök hos generalguvernören
över Ingermanland, Jakob Johan Taube, föregav han sig
ha rymt ur polsk fångenskap och tillstod, att han »för många
år eftertraktat att komma i tjänst hos den stormäktigaste
och högborne förste och herre, Hans Kongl. Maj:t till
Sverige». Redan på den tid, då han tjänstgjorde i tsarens
utrikeskansli och var »mycket brukad i tsarens tjänst för sin
snällhets skull», hade han »bedit den allsmäktige Guden om
hjälp» att kunna »uti trohet tjäna» svenska sändebud, som
kommit till Moskva. Så hade han till dem överlämnat
avskrifter av de ryska underhandlarnes instruktioner, och
för denna snygga hantering hade han en gång blivit av ett
svenskt sändebud »förärad» 40 rubel. Under hänvisning
till dessa meriter bad han nu att bliva antagen i svensk
tjänst, i vilket fall han ville »upptäcka mera gott», som han
nu icke kunde närmare redogöra för.
Snart visade sig emellertid, att han kommit till Polen icke
som krigsfånge utan som rymling från sitt land, och att
anledningen varit av landsförrädisk art, vare sig det nu
berott endast på att han behövt förbättra sina klena inkomster,
eller därtill kommit harm över dålig behandling. Från
vojvoden i Novgorod anlände nämligen till Narva en bister
krigshövitsman för att »inhämta den rymmaren». Han fick
dock återvända med oförrättat ärende, ty den svenske
generalguvernören fann sin oväntade gäst vara en alltför
värdefull ackvisition för att låta honom så där försvinna. Inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
