Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI:s förmyndare - Den nya förmyndarregeringen och dess styrelsesätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En betydelsefull åtgärd från förmyndarregeringens sida
för Sveriges inre utveckling var även, att den Palmstruchska
banken[1] förvandlades till Sveriges riksbank, i det att
dess förvaltning år 1668 övertogs av ständerna.
Institutionen hade nämligen kommit på obestånd, antagligen
genom alltför frikostiga lån till regeringen eller några av
dess ledamöter, utan att säkerhet lämnats. Redan år 1661
hade det av en inlaga till regeringen från Stockholms stad
framgått, att bankens ställning ej var den bästa. Man
klagade nämligen över brist på reda pengar. Från detta år
företog sig banken därför att utgiva kreditsedlar, vilka gingo
som pengar man och man emellan och även mottogos i
kronans uppbörd. Den Palmstruchska banken är också den första
bank i hela världen, som utgivit banksedlar i modern mening.
Men åtgärden missbrukades, så att banken ej kunde inlösa
sina sedlar, varför dessa sjönko i värde och ställningen blev
ohållbar. En fullständig panik uppstod landet runt, och
trots regeringens ansträngningar för att hålla banksedlarnas
kurs uppe måste banken på hösten 1668 inställa sina
betalningar. Palmstruch blev av Svea hovrätt dömd förlustig
sina privilegier samt ålagd att ersätta kronan all förlust,
som vållats genom hans förvaltning. Då han icke kunde betala,
dömdes han till döden men benådades år 1670 och frigavs
ur fängelset. Året därpå avled han, 61 år gammal.
Att det blev ständerna, som övertogo banken, berodde
på att man ville trygga sig mot missbruk från konungamaktens
sida, särskilt i krigstider. Prästeståndet ställde sig dock
i det längsta avvisande mot att befatta sig med en så allt
igenom världslig angelägenhet som en bank. Detta stånd
lät dock till sist övertala sig att gå med, men fjärde ståndet
bad så vackert »de förnämare stånden» att »låta bonden vara
fri för sådana saker, som han intet förstår». Också dröjde
det ända till år 1800, innan bondeståndet tog befattning med
skötseln av den institution, vilken har den stolta devisen »Hinc
robur et securitas»,[2] och som är den äldsta i sitt slag i hela
världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
