- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
167

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den blyge ynglingen, som blev envåldshärskare - Kriget med Danmark 1675—1679

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilka bönder eller änkekvinnor som hava sina barn, ett
eller flere, ibland snapphanehopen, de vare sig döda eller
än levande, var desamme för tiden vistas, så ock alle andre,
som med en eller annan snapphane äro i släkt och svågerlag,
varest de pläga ha tillhåll och öva sin förtrolighet. Befinnes
någon detta icke riktigt angiva och uppteckna, skall den
därföre vederbörligt plikta. Icke heller må någon ha sedan mer
folk i huse utan angivande hos prästen, vad för slag de äro.

2. Vem som befinnes hysa och härbärgera någon
snapphane, en natt eller flere, och den antingen dölja eller i
ringaste måtto göra medhåll, skall njuta samma straff som
snapphanerne själva. Och må ingen sig därmed undskylla, som
skulle han bli därtill tvungen, vilket intet lärer gälla, eftersom

3. så snart någre snapphaner nu förnimmas komma in
i socknen, så skall den som först bliver dem varse, så
framt de äro månge, strax ge bud till sin nästa nabo, och
således den ene ifrån och till den andre låta budkavelen gå
så fort som möjligt kring socknen, att allmogen sig samkar
och dem fastgriper. Vem som intet vill gå med, skall på
angivande straffas.» Och varhelst två bönder anträffas i
sällskap med en snapphane utan att begagna tillfället att »honom
gripa eller ihjälslå», skulle de straffas som snapphanar, även
om de vore »med snapphanen i släkt».

4. »Allmogen gives tillstånd att skaffa sig byssor och gevär
samt hötjugor och vad sådant mer de kunna få och bruka
till att göra snapphanerne motstånd med, men ingalunda
att bruka sine byssor till skjutande av förbjudne djur och
fågel, vid högste straff tillgörandes.

5. Skulle ock än ytterligare någre löse kvinnfolk eller
käringar, som hittills är skett, komma löpandes i socknarne
med bud ifrån snapphanerne och fordra på skatt[1] eller vad
det vara vill, så skola de äntligen strax fasttagas och föras
hit i fästningen.

6. Besynnerligen om det vidare förnimmes, att antingen
snapphanerne själva vilja smyga sig hit över på landet från
Seland eller någre deras bud resa nu mera av eller till, så
måste de, som det förnimma, strax giva bud därom kring
socknen och allmogen sig samsätta dem att fasttaga och
hitföra eller snapphanerne ihjälslå.


[1] D. v. s. bidrag till snapphanarnes underhåll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free