Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - Försvarsväsendet nydanas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa intyg skulle soldaten framvisa för vederbörande
regements- eller skvadronspastor, som var skyldig att närvara
vid ett kompanimöte om året för att kontrollera soldaternas
kristendomskunskap. Skulle det då i något fall visa sig, att
denna icke motsvarade intyget från sockenprästen, eller också
att »något annat fel däruti förmärktes», borde
regements- eller skvadronspastorn genom översten meddela detta åt
biskopen, som ägde att ställa vederbörande sockenpräst till svars.
Hos gemene man inskärptes skyldigheten att »hörsamligen
inställa sig» till katekesförhör i sockenkyrkan, så ofta sådana
av kyrkoherden eller sockenprästen pålystes, samt »söka att
inhämta all möjelig och nödig förkovring uti Guds och deras
salighets kunskap, så framt de vilja undvika det straff, som
därpå för de motvillige och försumlige bör följa».
Betecknande för hur långt i detalj Karl XI:s omsorger
härvidlag sträckte sig är ett brev av den 4 juli 1692 till
översten för Kronobergs regemente, varav framgår, att konungen
vid nyss företagen mönstring med ett av kompanierna träffat
på en soldat av polsk börd, som »vid tillfrågan måste tillstå
sig intet kunna läsa, ja icke en gång Fader vår, mycket mindre
eljes om sin kristendom och kristeliga tro någon underrättelse
ifrån sig giva». Av detta sällsamma förhållande »kunna Vi,
fortsätter konungens skrivelse, »intet annat döma, än att med
soldaternes läsande och förhörande lärer gå under Edert
anförtrodde regemente mycket vårdslöst till, helst Oss berättas,
att icke allenast ovanbemälte polack utan flere under Edert
regemente finnas, som intet kunne läsa och alltså föga eller
allsintet besked kunna uti deras kristendoms-stycken för sig göra.
Ty är till Eder Vår nådige vilje och befallning, att I låten
Eder vara mycket angeläget, det Edre underhavande knektar
måge bliva med flit i sine kristendoms-stycken och
trosartiklar underrättade». Dessutom borde översten utan dröjsmål
göra sig underrättad av regementsprästen, »huru många som
under regementet finnas, som kunna göra någon redo för sig
uti sine kristendoms-stycken, och huru många ännu intet
däruti äro underrättade, uti vad socken sådane okunnige
bussar äro hemma, och vad deras socknespräst heter, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
