Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Envåldskonungen i arbete
- Försvarsväsendet nydanas
- En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skickelige att promoveras till underofficerare, då det behöves».
Litteratur:
Allan Cyrus, Våra äldre och nyare infanteriexercisreglementen
(Svensk militär tidskrift för år 1913; kr. 6:-).
En tid av nytt uppsving för vårt
näringsliv.
FÖR näringarna blev freden till rik välsignelse. Liksom
närmast föregående regenter omhuldade Karl XI med
privilegier och understöd de näringar, som snabbast
avkastade pengar, nämligen bergsbruk, fabriksväsen,
handel och sjöfart, som därför fingo en ny blomstringstid.
Gruvdrift och bruksrörelse.
Bergshanteringen utvecklade sig raskt. Visserligen gick
silver- och kopparproduktionen tillbaka, men
tillverkningen av järnvaror växte så mycket mera i omfång och
betydelse. Man började nu gå mera på djupet i
gruvorna än fordom. Men hade man kommit så långt ned, att
det ej längre gick att vinda upp det inströmmande vattnet
medels tunnor, så skulle det vilja bra rika malmstreck till, för
att man skulle bry sig om att fortsätta malmbrytningen vidare.
Var det emellertid särskilt gott om malm där nere, satte man
i gång uppfordring av vattentunnorna med hästar. Men
redan i början av 1600-talet hade man på sina ställen övergått
till pumpverk med s. k. konster, som sattes i gång med hand-,
häst- eller vattenkraft; och på 1630-talet kunde man i
Bergslagen få se dylika konster med stånggångar på över fyra
kilometers längd. Så småningom blevo de allt vanligare, dessa
långa stånggångar, som gå sin raka väg över höjderna fram
till en gruva och i så hög grad bidraga till att ge Bergslagen
dess särmärke. Men det skulle, som sagt, vara mycket givande
gruvor, som man kunde lägga ned så ansenliga kostnader på.
De andra övergav man, när svårigheterna blevo för stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0250.html
