- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
252

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bästas förkovring» sörja för »att den förmodeliga rikedom,
som uti ödemarkerne av storfurstendömet Finland samt de
övrige Våre norrländer än förborgad är, fram uti dagsljuset
komma måtte»; och till den ändan beviljades följande
förmåner åt dem, som där ville bearbeta malmfyndigheter.

Först och främst skulle de åtnjuta skattefrihet under tio,
tjugo eller trettio år, ja för gruvor, som upptoges »å mycket
svåre och olägne orter», på ändå längre tid. Bruksfolket skulle
vara frikallat från utskrivning.

Den, som i Norrland eller Finland funne något malmstreck
men själv ej ägde pengar att sätta i gång gruvdrift, borde
uppenbara saken för »kronans bergmästare i Norrland» eller
»kronans proberekammare», så skulle han »för sin
godvillighet först en ansenlig föräring uti sölver eller penningar
bekomma»; och visade sig gruvan givande, »så att därigenom
Oss och kronan någon fördel tillväxer», som det heter, så kunde
han räkna på ytterligare förmåner, såsom »någon särdeles
benådning» i pengar.

Var det en lagskriven knekt, som upptäckt malmstrecket,
så skulle han först och främst hugnas med »en god föräring i
penningar för sitt omak», och, hette det vidare, om
malmstrecket »en god förhoppning till ett gott och stadigt
silver- eller kopparbergverk om sig giver, vilje Vi honom från
knektetjänsten alldeles befria».

Naturligtvis var regeringen angelägen om att ordna
»tillförslen ifrån landet upp till desse avlägsne orter och att
bruken med allehanda tarveliga[1] varor försörjas, som äro
allehanda slags spannemål, så ock salt tunnetals, allehanda slags
fisk, tunne-, halvtunne- och fjärdingetals, smör, talg, kött,
fläsk, humla, torr fisk, lin, hampa lispundetals, lärft och
vallmar alentals samt oxar, kor, får, getter med flere sådane till
bergsfolks tärande och nötande tjänlige varor». För att denna
tillförsel skulle »så mycket villigare fortsättas», befriades alla,
som förde dit förnödenheter, från lilla tullen.

För bergsbruket och järnförädlingen inom Norrland ha 1673
års privilegier haft en rentav epokgörande betydelse.
Frånsett Gästriklands bergslag, som leder sina anor från


[1] Behövliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free