Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro oåterkalleligen förlorade. Det var i alla fall virke i
detta härdiga kustfolk.
Om den dödsdömde mannen berättar protokollet, att »när
han kom på bålet,[1] sjöng han en vers av en psalm och gick så
till sin död». En av kvinnorna »ropade på avrättsplatsen,
att häradshövdingen, som dömt henne, skulle möta henne
för Guds stränga dom innan påsken».
Bland dödsoffren är också att räkna en kvinna, som trots
det att hon blivit »skräckeligen torterad och pinter av bödeln»,
enständigt nekat men ändå av vederbörande
trolldomskommission dömts till döden. Göta hovrätt hade emellertid
friat henne från livsstraffet men »för åtskillig vidskepelse och
begången hordomslast» dömt henne att »skarpt kåkstrykas
och förvisas ur landet evärdeligen». Detta skulle i verkligheten
bli lika med en dödsdom, utförd på ännu mer upprörande sätt
än det vanliga, och på vägen från skampålen på Uddevalla
torg avled hon av den genomgångna misshandeln.
Lägger man till antalet av dessa dödsoffer dem som avlidit
i fängelset, kommer man upp till omkring 40 personer. En
lycka i eländet var, att landskapet låg jämförelsevis isolerat
från både Dal och Västergötland. Annars hade man nog
fått i södra Sverige bevittna en andlig epidemi med
liknande omfattning som i Norrland och Svealand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
