Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Efterdyningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johanna nekade dock allt fortfarande »med förskräckeliga eder».
Ett annat kvinnfolk berättade, att hon för många år
sedan råkat i ovänskap med Johanna Hansdotter med
anledning av en tröja, som hon köpt av bemälda paltekvinna.
Allt sedan dess hade Johanna »städse burit hat till henne;
och nu om S:te Lars dag, då hon hade satt sin
brännevinspanna på elden och skulle bränna, kom denna Johanna
tvenne gånger efter varandra och tittade inom dörren men
hälsade intet, då först en stor tussa kom och satte sig på
brännevinstunnan, vilken hon kastade på elden. Litet
därefter kom åter en tussa på spisen, som hon sammaledes
uppbrände. Åter därefter kom en stor tussa och lika som ville
upp under kläderna på henne, då hon tog en stor stake och
slog till tussan, som kom henne genast ur syne och alldeles
bort». Men det sorgliga resultatet stod kvar, »att hon varken
den gången fick något brännevin eller trenne gånger sedan,
som hon brände; för vilket hon har Johanna Hansdotter
misstänkt».
Johanna ville dock ej taga ansvaret för detta heller på sig.
Högst graverande var emellertid ett vittnesmål om vad
Johanna tagit sig till med handelsmannen Jöns Båths späda
flicka, därför att den lilla skrek så förskräckligt. Hon hade
bett amman »hämta någre strå från en ko, som hon
dröplat uti, och lägga i huvudgärden i vaggan, vilket amman
ock gjorde; varefter Johanna tog några strå i korsvis av
vaggehörnen och brände under vaggan».
Detta kunde Johanna icke neka för men sade blott, »att
de hava gjort så för henne, som hade ett barn, vilket
skrände sig ihjäl, och vet hon intet något signeri eller trolleri
därmed».
Men att det var riktig trolldom med i spelet, det kunde
man då förstå av medlets misstänkt kraftiga verkan, ity
att »barnet sedan kom i rolighet och sömn».
Vid nästa rannsakning blev en ny käring, 79-åriga Hanna
Isaks från Kabusa, indragen i rättegången. Då bekände
nämligen Johanna följande: En tid innan slaktaren Nils
Willumson »gjorde den olyckan och förgav sin hustru», hade
denna kommit till Johanna, »klagandes sig, att hennes
man levde illa med henne». Johanna hade lovat att söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
