- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
537

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Karl, den unga hjälte - »Och en mot tio ställdes»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och snart sågo svenskarne Narvas torn och tinnar avteckna
sig mot himmelen. Framför staden låg den stora ryska
belägringshären med sina många jordhyddor och tält. Hög
reste sig också galgen, som tsaren låtit uppföra till skräck
för de fega. Ett vimmel av människor var det där inne och
ett sorl som i en bikupa. De belägrade voro i sin tur
skyddade genom en yttre gördel av vallar med starka
förskansningar, besatta med spetsiga pålar, s. k. spanska ryttare.

Men tsar Peter hade icke väntat sig, att han nu skulle
behöva möta Karl XII själv. Han visste ingenting om freden
i Traventhal och hade räknat på att få husera fritt i
Ingermanland.

Vid budskapet om svenskarnes oförmodade anryckande
hade det blivit stor bestörtning i ryska lägret; och när tsar
Peter fick höra svensk lösen skjutas, darrade han, som om
han fått frossbrytningar. Tidigt följande morgon var han
försvunnen från de sina. »På grund av viktiga orsaker»
hade han beslutit att i tysthet lämna den farliga platsen.
Han visste alltför väl, att om hans folk lede nederlag, när
han själv var närvarande, skulle han förlora hela sin
auktoritet. Befälet hade han överlämnat åt en utlänning, som
endast en kortare tid vistats vid ryska armén och därför ej
kunde vara förtrogen med förhållandena där. Såsom
främling misstroddes han av »de rättrogna» ryssarne och kunde
följaktligen ej göra sig åtlydd av sina underlydande.

De infödda officerarne voro till stor del grymt oerfarna. När
ett kanonskott smällde, kunde man få se ej blott menige
utan även officerare kasta sig till marken under ivrigt
korstecknande. I befälsförhållandena låg ryska arméns stora
svaghet. Bättre var den däremot ställd i fråga om manskapets
övning och utrustning. Den gamla uppgiften, att armén skulle
till stor del ha bestått av nästan oövade bönder, vederlägges
av ryska källor.

Av Karl XII var det ett oerhört vågstycke att med en
här, ansträngd genom besvärliga marscher under hunger
och andra vedermödor, ge sig på en fyra gånger så talrik
fiende, som stod inom ett väl befäst läger. Det strider
alldeles mot de regler för krigskonsten, som under de senaste
årtiondena tillämpats vid den försiktiga och metodiska
krigföringen i Nederländerna och vid Rhen. Säkert var det också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free