Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XII:s anfallskrig mot August - Kriget i Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
August och hans generaler läto sitt folk intaga en
fördelaktig ställning, med fronten och vänstra flygeln skyddade
av vidsträckta sumpmarker. Men i stället för att fördjupa
sig i kärret göra svenskarne plötsligt en svängning åt vänster
och rikta stöten mot sachsarnes högra flygel. Det är
Karl XII, som med snabbt bedömande av stridsläget fattat
detta beslut.
Främst går svenskarnes vänstra flygel i elden, anförd av
hertigen av Holstein, som här fått sin länge närda önskan
uppfylld att föra ett självständigt befäl. Men redan i slagets
början faller han, dödligt sårad av en falkonetkula, av hästen
och avlider efter några timmars svåra plågor. Det var en
bitter förlust för hans svåger och vapenbroder.
Karl har emellertid själv övertagit högsta ledningen av
denna flygel. Nu komma polackerna sprängande svenskarne
till mötes. Det är en grann syn, dessa krigare i glimmande
harnesk och brokiga kappor på ystra springare. Men ett par
välriktade salvor från Karl XII:s enkla blå gossar äro
tillräckliga att bräcka deras eldiga stridslust, och under rop om
att konung August svekfullt uppoffrat dem försvinna de som
ett yrväder ur synhåll.
Nu kommer turen till sachsarne, och mot dem blir kampen
hård, men den slutar med en glänsande seger för de våra.
Det var en stolt triumf för Karl XII:s och Rehnskölds
fältherreskicklighet. Överallt, där striden varit hetast, hade
Karl varit med och med lugn omtänksamhet ordnat anfallet.
Beundransvärd var också de svenska truppernas tapperhet
och sammanhållning, liksom ock den smidighet, med vilken
alla manövrer under striden utfördes.
Hur ärofull utgången av slaget än var, blev det dock lika
litet som segern vid Dyna avgörande, ty efter de ansträngande
marscherna och en hel dags strid under stark hetta voro
svenskarne i stort behov av vila. Karl måste också avbryta det
igångsatta förföljandet av fienden för att låta sina trötta
krigare hämta krafter igen. Annars skulle han riskera att få
sin egen armé uppriven. Men därför kunde också större
delen av sachsiska hären rädda sig genom flykt och åter samlas
av August i närheten av Krakov.
Snart stod Karl XII även där. Krakovs besättning
utgjordes av blott några hundra man, men fästningsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
