Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Karl XII:s färd över stäppen från Perevolotjna till Bender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trots konungens och andra sårades utmattning, under
de tre första dagarna tillryggalade ej mindre än 250
kilometer. Svenskarnes lycka var också, att de hade så ypperliga
vägvisare över stäppen som kosackerna, vilka under
föregående strövtåg gjort sig hemmastadda här i ödemarken.
Annars hade man helt säkert råkat vilse och Karl XII
troligen blivit rysk fånge.
Vid middagstiden den 15 juli kommo flyktingarne till Bug.
En polack i Karl XII:s sällskap vid namn Stanislav
Poniatowski, skickades i förväg för att hos paschan av Otjakov
anhålla om fartyg för flodövergången. Poniatowski var en
tapper och ridderlig ädling — det var hans son med samma
namn, som skulle bli Polens siste konung. Vid den tid, då
Karl XII först anryckte mot Polens gräns, hade han blivit
skickad av Augusts motparti som sändebud till Karl XII
med anhållan om konungens beskydd. När sedan ledarne av
hans parti funno rådligast att öppet övergå till Karl XII,
följde han med och fick därefter stanna hos konungen och
deltaga i alla hans strider.
Med svårighet lyckades Poniatowski förmå ägaren av en
ökstock att lägga till och ro sig över floden. Sedan var det ingen
lätt sak att få audiens hos paschan. När detta slutligen
gick för sig, befanns paschan vara »en tvär och ohyggelig
man», som förklarade, att han först måste rapportera saken
till Konstantinopel och därifrån avvakta förhållningsorder.
»Men med den hövligheten voro de svenske i detta tillfället
icke betjänte» — anmärker Nordberg — ty under tiden
skulle Karl XII och hans följeslagare naturligtvis ha blivit
upphunna av de förföljande ryssarne och »tragedien varit
utspelad». Poniatowski var på det klara med att han måste
ha ett samtal i enrum med paschan. Det fick han och kunde
nu använda fullt övertygande skäl, bestående av 2,000
dukater. För det priset blev paschan medgörlig. Visserligen
förklarade han: »Jag kan icke ändra mitt beslut» men tillade:
»Dock finnes ett sätt, varpå frågan kan lösas till Eder
belåtenhet: jag skall sända eder båtar med livsmedel, varav I
kunnen köpa så mycket I viljen. Och dessa båtar kunna på
samma gång föra konungen och allt hans folk över floden.»
Med detta svar återvände alltså Poniatowski till Karl
XII. Men det var först den 7 mot middagen. Och nu började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
