Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land
- Danska kriget 1709—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att för sin återstående livstid ägna sig åt fredens bragder.
Krigaren drömmer om lantmannens stilla lycka, helst dens, som
bodde fjärran från de stora vägarna, där inkvartering
ständigt hotade, och som — varför icke? — hade laga
förhinder att gå i krigstjänst. I denna stämning har då
tillkommit en liten humoristisk vers, som länge varit spridd
bland folket i visböcker under namn av »Grev Magni
Stenbocks utlåtelse om bästa välmågan»:
»En åtta kor’s bonde, som är utan rest[1],
bor långt upp i skogen, vet av ingen gäst,
är litet låghalter, står väl med sin präst
och slipper vid tinget att höra protest —
han mår allra bäst.»
I Skåne liksom vid armén tog Måns Bock alla hjärtan med
storm. Han var som en fader för sina Skånebarn, och alla
lärde sig att tycka om den hurtige, gladlynte guvernören,
som alltid vakade över att de små och ringa fingo njuta
rättvisa. En av Stenbocks första åtgärder var att företaga en
rundresa genom landskapet, varvid alla, som på något sätt
blivit förorättade av ämbets- eller tjänstemän, fingo komma
till honom och framföra sina klagomål. En mängd underslev
i förvaltningen kommo nu i dagen, och brottsliga fogdar och
andra tjänstemän blevo häktade eller tvingades att begära
avsked. Ett par år efter denna räfst kunde han med
tillfredsställelse inberätta till regeringen, att några klagomål
över tjänstemäns godtycke eller egennytta icke vidare hade
förekommit i Skåne.
Den innersta orsaken till ämbets- och tjänstemännens
försnillningar och utpressningar var emellertid att söka
däri, att de i Skåne lika litet som i det övriga Sverige
fingo ut sina löner ordentligt. Ofta erhöllo de ej mer än
halva årslönen.
*
Om Danmarks rustningar hade Stenbock redan tidigt fått
kännedom genom svenska sändebudet i Köpenhamn. Den
18 augusti 1709 erhöll han sådana upplysningar, att han genast
fann nödigt att vidtaga försvarsåtgärder. De enda trupper, han
hade att använda i fält, utgjordes av ett kavalleriregemente
[1] Utan skatterestantier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0046.html
