Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land
- Danska kriget 1709—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Magnus Stenbock går anfallsvis till väga.
Tack vare svenska folkets och regeringens utomordentliga
ansträngningar hade Stenbock inom kort en armé på 16,000
man under sitt befäl. Men till hälften utgjordes den av unga
rekryter, som ännu ej hunnit få mycken övning.
Regeringen ansåg därför, att man ej borde föra dem mot fienden
förrän fram på vårsidan, sedan de blivit ordentligt utbildade
och disciplinerade.
Men vad skulle dessa krigare leva av till dess? Och hur
skulle denna armé, illa utrustad som den var, kunna hållas
ihop i krigsdugligt skick över vintern? Det var de frågor,
Magnus Stenbock gjorde sig. Han var också inom sig
besluten att, tvärtemot regeringens åsikter, låta det komma till
ett hastigt avgörande, så att det snart kunde bli slut på
kriget. Annars skulle ju danskarne hinna sätta sig fast i
Skåne och taga både Malmö och Landskrona. Och så skulle
man åter få uppleva ett långt och mattande krig, sådant
som Karl XI på sin tid måste utkämpa.
Stenbocks fälttågsplan blev nu, anser Stille, att söka
manövrera ut danskarne ur det inre av Skåne och få dem
att draga sig undan till den enda fasta plats, de innehade,
till Hälsingborg. Lyckades detta, så skulle Stenbock själv
förfoga över den bördiga Skåneslätten och därifrån kunna
skaffa nödig proviant åt sin armé. Sedan kunde han, med
Malmö och Landskrona fästningar som stöd, rikta en
avgörande anfallsstöt mot Hälsingborg. En seger där skulle göra
ett hastigt slut på kriget, ty sedan hade danskarne blott en
enda reträttlinje: över Sundet hem till sitt land igen.
Men skulle det lyckas Magnus Stenbock att sålunda efter
sin önskan få det avgörande slaget förlagt till Hälsingborg?
Möjligheten att förmå danskarne att draga sig tillbaka dit
låg däri, att de icke hade någon annan stödjepunkt i Skåne
och därför helt naturligt måste hysa farhågor för att bli
avskurna från sin återgångslinje dit. På detta faktum är
det, som Stenbock, enligt Stilles antagande, bygger sin
fälttågsplan.
Stenbock lyckades också utföra skenmanövrer, som sågo
så hotande ut, att danskarne menade sig vara utsatta för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0063.html
